Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att utforska professionella aktörers subjektiva erfarenheter av hur symptom på ADHD framträder hos flickor samt deras erfarenheter av hur symptomen skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Studien syftar även till att undersöka de professionella aktörernas erfarenheter av att arbeta med flickor med ADHD, och hur detta påverkar flickor och deras familjer i vardagen samt vilket behov av samhällsstöd flickor och deras familjer kan behöva. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med professionella aktörer verksamma inom barn-och ungdomspsykiatrin (BUP). Resultatet visar att det föreligger skillnader i hur ADHD-symptom uppvisas samt upplevs mellan könen. Flickor uppvisar en annan form av symptombild, som kan identifieras mer med en inåtvänd problematik gällande en inre stress och att flickor med ADHD i större utsträckning maskerar sina svårigheter i olika miljöer. Studiens resultat indikerar att flickor med ADHD till följd av sin funktionsvariation har svårigheter inom olika miljöer och att detta till viss del kan härledas till att samhället ställer olika krav utifrån olika normativa värderingar på pojkar och flickor. Detta påverkar hur flickor uttrycker symptom på ADHD samt hur omgivningen bemöter flickor med ADHD. Svårigheterna med att identifiera flickor med ADHD kan förstås genom att diagnosmanualen (DSM) som används för att fastställa neuropsykiatriska funktionsvariationer är baserad på kunskap om pojkar och deras symptombild varför många flickor inte identifieras i ett tidigt skede då deras symptom tar sig uttryck på ett annat sätt. Studiens resultat framhåller att flickor ofta kommer in till BUP utifrån en ångest- eller depressionsproblematik som sedan kan härledas till symptom på en odiagnostiserad ADHD. Det kan vidare diskuteras om förekomsten av depression och ångest hos flickor som har en ADHD-diagnos, eller där misstanke om en diagnos föreligger kan härledas till flickors upplevda känsla av misslyckanden inom olika miljöer kan leda till låg självkänsla. Denna studies resultat betonar vikten av att diskussionen kring könsspecifika normer för diagnostik är högst relevant eftersom ADHD påverkar flickor och pojkar olika, gällande hur symptom uttrycks men också hur funktionsvariationen bemöts olika beroende på kön. Vidare finns ett behov av kunskapsspridning bland socialarbetare och andra professionella som kommer i kontakt med målgruppen för att kunna identifiera dessa flickor i ett tidigt skede och möjliggöra adekvata insatser som är utformade efter flickornas behov.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-59040 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Hendeberg Strand, Yvette, Kärkkäinen, Ida-Maria |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds