Denna uppsats, ”Ungdomar tycker, talar och känner om en språklig variation – En kvalitativ fokusgruppsstudie om attityder till och benämningar för migrationsrelaterad språklig variation”, har som syfte att undersöka olika attityder till migrationsrelaterad språklig variation bland ungdomar i Värmland. Samt att kartlägga vad den språkliga variation kallas av ungdomarna. Detta undersöks i uppsatsen genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomar i Värmland. I intervjuerna får informanterna lyssna på och diskutera förinspelade talprov. Den insamlade empirin analyseras med hjälp av teorier om attityder samt utifrån begreppen språkideologi och schibbolet. Ansatsen är explorativ och utgår från det folklingvistiska forskningsparadigmet. Studiens analys av den insamlade empirin visar på en spridning av attityder bland ungdomarna. Framträdande i resultat var bland annat informanternas positiva känslor till variationen samt en föreställning om sammankopplingen mellan den språkliga variationen och lågstatusyrken. Ett av studiens huvudsakliga slutsatser är att det i empirin framkommer en bild av att informanterna inte har tydliga uppfattningar om hur de ska benämna den migrationsrelaterade språkliga variation, istället använder de främst deskriptiva sätt för att benämna attitydobjektet. / This essay, ”Adolescents think, talk and feel about a linguistic variation - A qualitative focus group study on attitudes to and names for migration-related linguistic variation” has as its purpose to explore adolescents attitudes to so called migration-related linguistic variation. And also to examine how the informants name this variation. This is done through qualitative focus-group interviews with sixteen- to eighteen-year old gymnasium school students in the county of Värmland, Sweden. In the interviews the informants listen to and discuss recorded samples of the variation in question. The collected data is analyzed using scientific theories on attitudes and the concepts of language ideology and shibboleth. The onset is explorative and uses the folk linguistic paradigm as a frame. Analysis of the collected data shows a variation of attitudes amongst the adolescents ranging from positive feelings towards the linguistic variation to the idea that there is a connection between said variation and low-status occupations. One of the main conclusions of the study is that the data shows an unwillingness or inability amongst the informants to give the linguistic variation a name.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-76705 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Göransson, David |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Björn Bihl |
Page generated in 0.0021 seconds