In the spring of 2007 the Kuba Dam in Nätra Stream was removed for restoration purposes, mainly to give free passage to migrating fish. This action gave an opportunity to study the effects of dam removal on organisms both on land and in water, a type of study which is in demand for planning purposes of future dam removals. This study focuses on the effects upon the vegetation along the stream where the former reservoir was situated. Willow cuttings and sunflower seeds were used as phytometers to assess the growth conditions one year after removal at three different elevation levels at four different sites along the Nätra Stream. The reaches studied were the former reservoir of Kuba Dam (Site A), the area just downstream of this former dam (Site B), further upstream in the reservoir of the existing Nyfors Dam (Site C), and even further upstream at Myreforsen, a reference area not affected by dams (Site D). Willow cuttings and sunflower seeds were planted at three different riparian levels at the sites in June and left to grow until August when growth results were collected. Many of the cuttings had died but statistically significant differences between sites could still be detected. They showed that the former reservoir shorelines in Kuba (Site A) had a plant growth significantly higher than the other regulated site. In other words, it was no longer equal to an existing reservoir but not yet similar to a free-flowing reach. The western side of the stream at this site had a higher growth than the eastern side and also higher than all the other sites. As for the three levels, the results showed a higher growth at the lowest elevation level at site A than all at the other levels and sites. This suggests that a combination of good access to sunlight and nutrients and fine-grade moist substrate results in a good growing conditions nearer the water in this former reservoir. The results for the sunflower seeds showed that the reference reach had a higher colonization success than the other sites. / Utrivningen av Kubadammen i Nätraån våren 2007 gav möjlighet att studera och följa upp hur en sådan förändring påverkar organismer på land och i vatten både uppströms och nedströms den tidigare dammen. Denna typ av undersökningar efterfrågas allt mer i och med att fler och fler dammar rivs av olika anledningar. I Kubadammens fall hade dammen förlorat sin ursprungliga roll och de fördelar som magasinet förde med sig för bland annat rekreation vägde inte längre upp dämningens negativa effekter på vattendragets ekosystem, till exempel som vandringshinder för fiskar. I denna studie har fokus lagts på vad som sker med vegetationen på stränderna längs det forna vattenmagasinet efter rivning. Med hjälp av videkvistar och solrosfrön som fytometrar undersöktes tillväxten ett år efter rivning på tre olika strandnivåer på fyra olika lokaler längs Nätraån. Dessa lokaler var Kubadammens gamla magasin (Lokal A), området direkt nedströms den före detta dammen (Lokal B), den nuvarande Nyforsdammens magasin (Lokal C) uppströms den före detta dammen, samt en referenssträcka vid Myreforsen (Lokal D) uppströms alla Nätraåns dammar och därmed ej påverkad av dämningseffekter. Videkvistarna och solrosorna planterades på tre nivåer på de olika lokalerna i juni och tilläts växa till augusti då tillväxtresultaten samlades in. Många kvistar hade dött under tiden men tillräckligt många överlevde för att det skulle gå att läsa ut statistiskt signifikanta skillnader i tillväxt. Resultaten visade att det före detta magasinet vid Kuba (Lokal A) hade en signifikant högre tillväxt än de andra lokalerna, vilket visar på att tillväxtförhållandena för vide varken liknar dem i ett befintligt magasin eller på en orörd sträcka eller nedströmssträckan, utan var betydligt mer gynnsamma. På denna lokal växte fytometrarna dessutom signifikant bättre på den västra sidan än på den östra sidan. När man ser till de tre nivåerna så växte videkvistarna i nivån närmast vattnet i det före detta magasinet vid Kuba bättre än på de övriga nivåerna på samma lokal och på de övriga lokalerna. Troligtvis beror detta på en kombination av öppenhet som ger bra tillgång till solljus, bra näringstillgång, substratets finkornighet och förmåga att hålla kvar fukt närmare vattnet. Resultaten av solrosfrönas etablering visade på att referenssträckan hade en högre etablering än övriga lokaler.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-27801 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Hörnström, Eva |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/masterThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds