Bakgrund: Livsmedelsmärkningar på framsidan av livsmedelsförpackningar kan vägleda konsumenter att välja mer hälsosamma produkter, och därigenom bidra till bättre folkhälsa. Märkningar kan också ge information om en produkt är bra för klimatet, ekologisk eller etiskt producerad. Det finns många olika märkningar som alla har sina egna kriterier för hur de får användas, och märkningarna är dessutom olika över landsgränserna. Syftet: Studiens syfte var att undersöka konsumenters användande och kännedom kring livsmedelsmärkningar och vilka val det leder till, samt jämföra om det var någon skillnad i användandet mellan olika åldersgrupper, kön eller hur ofta personer handlar. Metod: En kvantitativ metod valdes för undersökningen och en digital enkät skickades ut via författarnas sociala medier. Under de sju dagar enkäten var publicerad svarade 111 personer. Data hanterades i Excel och SPSS. För att undersöka vilka skillnader som fanns mellan olika åldersgrupper, kön och frekvensen i hur ofta personer handlade användes Mann-Whitney U-test. Signifikansnivån sattes till p <0,05. Enkätens öppna frågor analyserades med inspiration av tematisk analys. Resultat: Det var ingen signifikant skillnad mellan olika åldersgrupper eller frekvensen på handlandet när det kom till kännedom om livsmedelsmärkningar och hur deltagarna valde produkt utifrån märkning. Det var heller ingen skillnad på frågan om det är viktigt med livsmedelsmärkningar. Det fanns signifikanta skillnader mellan könen. Kvinnor hade bättre kännedom om märkning som indikerar på att produkten är bra för hälsan (p=0,025). Vidare valde kvinnor i högre utsträckning produkter som hade märkning som visade att produkten var klimatsmart (p=0,001), bra för hälsan (p=0,001) samt inte innehåller en viss allergen (p=0,011). Slutsats: Både män och kvinnor använder sig av livsmedelsmärkningar även om kvinnor gör det i högre grad. Mer forskning behövs för att kunna avgöra exakt vad konsumenter efterfrågar i en livsmedelsmärkning och den forskningen kan hjälpa både livsmedelsproducenter och myndigheter i sitt arbete framåt. / Background: Front-of-package food labels could guide consumers to choose healthier products and, therefore, contribute to better public health. Food labels can also give information about if a product is good for the environment, organic, or ethically produced. There are many different food labels, all with their own criteria for usage and there are also different labels between countries. Objective: The aim of this study was to investigate consumers knowledge about front-of-package food labels and how they use it to make decisions at the grocery store and also if there is a difference between different age groups, genders, or frequency in grocery shopping. Method: A quantitative method was selected for the study and a digital survey was sent out through the authors social media channels. During a period of seven consecutive days 111 people participated. The data was handled in Excel and SPSS. The statistical test Mann-Whitney U-test was used with p<0.05 to examine the differences between age groups, gender, and frequency. The open questions were analyzed with inspiration from a thematic analysis. Result: There was no statistical difference between age groups or how often people went grocery shopping when it came to knowledge about front-of-package food labels and how the respondents chose the products. There was also no difference when asked if front-of-package food labels are important. There was a statistical difference regarding gender where women had a better knowledge about labeling indicating that a product is healthier (p=0.025). The women also chose products that had a label that showed that the product was environmentally friendly (p=0.001), healthy (p=0.001), or containing allergens (p=0.011). Conclusion: Consumers use front-of-package food labels and women are using them to a higher extent than men. More research is needed to conclude what the consumers actually ask for in a front-of-package food label and that research could help both food producers and governments.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-193682 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Granström, Amanda, Olofsson Sörlin, Julia |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds