Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lärande. I uppsatsen presenteras begreppet hållbar lärandemiljö som innebär klassrumsklimat där lärare arbetar med ett längre tidsperspektiv i åtanke dvs hur ett gott klassrumsklimat kan upprätthållas. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, med människors individuella bakgrunder i åtanke. Syftet med mitt examensarbete är att genomföra en undersökning om vad som gör lärandemiljön i matematik hållbar utifrån genomförda intervjuer med tre gymnasielärare. Studien ämnar fånga upp lärarnas egna uppfattning kring lärandemiljön samt ledarskap. I examensarbetet lyfts deras föreställning om vilka strategier och roller som anses vara effektiva i lärarnas vardagliga arbete dvs pedagogiskt ledarskap, hållbara relationer med eleverna oavsett kön, sexuell läggning, bakgrund mm. Examensarbetets teoretiska begynnelsepunkt är det sociokulturella perspektivet vilket jag har försökt att baka in lärarens människosyn, planering, ledarskap, det förebyggande arbetet men också elevens kognitiva färdigheter vilket kan bidra till att utvecklingen inom den hållbara lärandemiljön. Min studies kunskapsbidrag handlar till stor del om att lärare behöver ha goda kunskaper i hur man skapar hållbara relationer med elever för en hållbar lärandemiljö som en grundsten i att undervisningen ska kunna möjliggöras för elevers lärande. Även mina frågeställningar handlar om att undersöka gymnasielärares uppfattning och föreställningar om eget arbetsklimat, ledarskap, relationskompetens samt erfarenhet. Inom denna studie påvisas det även speciallärarens bidragande roll i att tillsammans med ordinarie läraren i matematik skapa en hållbar lärandemiljö. Det karakteristiska inför en hållbar lärandemiljö varit önskemål om utvecklingsmöjligheter i samarbetet mellan matematikläraren och specialläraren. En positiv människosyn med fokus på att bygga hållbara relationer elev-lärare och ömsesidig respekt ger goda lärandeprocesser. I denna studie och utifrån lärarintervjuerna har jag även kommit fram till att lärarens pedagogiska kapital samt en sparsam forskning inom påverkan av nya samhällsförändringar, i takt med ökning av mångfald i svensk skola är viktiga komponenter i den hållbara lärandemiljön. Lärarutbildningen väger lika tungt i sammanhanget som behöver skapa goda förutsättningar i lärarens nya utmaningar då hållbara lärandemiljöer kräver förändrade kompetenser hos lärarna. Nyckelord: Lärandemiljö, matematiksvårigheter, ledarskap, speciallärare
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-31315 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Ibis, Virgil |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Malmö universitet/Lärande och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds