Gasoline is produced by distilling petroleum oil. This is done at a refinery, where a lot of other products are produced as well. With increasing interest in bio-fuels the fuel companies started to produce substances such as biodiesel as well as the petroleum-based fuels. These products are then transported to where they are going to be used or sold, there included both gasoline, which is a petroleum-based fuel, and biodiesel (FAME), which in Sweden is based on rapeseed oil. If the vessel for transporting gasoline, or pipeline/connections filling and emptying the tanks, has previously been used for biodiesel, there is a risk of contaminating the gasoline with biodiesel. This contamination can have a lot of different effects such as either clogging filters or injectors in both gasoline- and ethanol-based engines, or even change the properties and therefore quality of the fuel. To ensure that the results from tests and research involving gasoline can be used and compared with each other, the quality of the fuel must have the same properties throughout all tests. This is controlled by taking samples on a regular basis and analyzing the quality and level of impurities in the fuel used in that specific test. Screening for FAME is therefore necessary which is where this thesis becomes relevant. This thesis was carried out with the purpose to develop a new or verify an already developed method to quantify FAME in gasoline. To determine the FAME content, a standard gas chromatography method, IP 585, was used. It was changed to fit in this application, since it was originally made to determine FAME content in diesel, not gasoline. It was concluded that it was possible to determine the FAME content in gasoline when IP 585 was used as is. There were some possible alternatives to IP 585 and they will be discussed in the literature study. / Bensin framställs genom destillation av råolja. Detta görs på ett raffinaderi där ett flertal andra produkter också utvinns. På senare tid har ögonen öppnats för "biobränslen", bland annat biodiesel. Det händer därför att detta också framställs på samma plats som bensinen. Dessa produkter säljs sedan och brukar fraktas i stora tankar till företagen som köpt dem. Ifall tankarna vid transport eller rören bränslet går igenom till tankarna först använts till biodiesel och sedan används till bensin finns det stor risk att en del biodiesel hamnar i bensinen. Detta kan leda till en rad olika problem. Ett exempel är att biodieseln kan sätta igen och förstöra injektorer i bensin- och etanolmotorer. Det kan även påverka testresultat i olika testriggar, vilket är ett av fallen på Volvo. Ifall bränslet inte bibehåller samma kvalitet för varje test det används i leder det till svårigheter vid jämförelser och resultatens riktighet. Det blir därför nödvändigt att kontrollera bensinens innehåll, där inräknat screening av FAME. Detta arbete utfördes med syftet att utveckla en ny eller verifiera en redan beprövad metod för att bestämma koncentrationen FAME i bensin. För att mäta koncentrationen FAME användes en standardmetod till GC-MS, IP 585. Den modifierades något för att passa in i denna applikation då den från början var gjord för kvantifiering i diesel och inte bensin. Slutsatsen drogs att det är möjligt att mäta koncentrationen FAME i bensin med IP 585 använd som den är. Det fanns möjliga alternativ till metoden, dessa bemöts i litteraturstudien.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-21212 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Fransson, Rasmus |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds