Den här uppsatsen undersöker hur ett antal läromedel i svenska på gymnasienivå legitimerar den litteratur som de behandlar. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av van Leeuwens kategorier för legitimering synliggöra hur läromedlen legitimerar litteraturens plats i svenskämnet samt om legitimeringen skiljer sig åt mellan litteratur som uppfattas som kanonisk och litteratur som inte anses vara kanonisk. Undersökningen gör nedslag i läromedlen och fokuserar på ett antal utvalda författarskap. Forskningen kring begreppet kanon framhäver Shakespeare och Homeros som centrala delar och författarskapen utgör därför en stor del av resultatet. I syfte att synliggöra huruvida Shakespeare och Homeros behandlas annorlunda än den övriga litteraturen består analysens tredje del av ett potpurri av författare som inte tillskrivs samma status. Den huvudsakliga analysen har gjorts av skriften och därefter används identifierade hierarkier från en kompositionell analys som förstärkning av kategorierna för legitimering. Resultatet visar att de undersökta läromedlen behandlar Shakespeare och Homeros som om de vore en del av en kanon trots att Skolverket inte presenterar någon gemensam litteraturlista. Skolans uppdrag är bland annat att främja det kritiska tänkandet, något som läromedlen inte lever upp till.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-37000 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Broomé, Adam |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds