Ett av EU:s främsta syfte är att skapa fri rörelse av kapital. Genom att kontinuerligt reducera handelshinder strävar de efter att skapa lika förutsättningar mellan medlemsstaterna. I och med den globalisering som skett och fortfarande sker blir det allt mer vanligt förekommande att svenska bolag konkurrerar och samverkar med andra europeiska bolag. Mycket har hänt på redovisnings- och revisionsområdet det senaste decenniet vilket har gjort att den svenska lagstiftningen delvis har skrivits om och anpassats efter EG:s direktiv. Internationella redovisningsstandarder har fått stort inflytande på framförallt de stora svenska bolagen. Dessa standarder var ursprungligen anpassade för börsnoterade bolag vilket har medfört att mindre svenska bolag under de senaste åren ålagts orimligt omfattande redovisningsskyldigheter. I november 2004 presenterade Justitiedepartementet en promemoria vilken bland annat avsåg förenklade redovisningsregler. Deras bedömning var att de två gränsvärdena som i dag benämns i ÅRL och BFN bör samordnas till ett gemensamt. Motiveringen till detta var att små och medelstora bolag i större utsträckning bör undantas från betungade regler gällande bokföring och bokslut. Under vintern 2005/2006 har en lag-rådsremiss och en proposition offentliggjorts där remissinstanserna BFN, FAR, SRS m.fl. givit uttryck för sina åsikter. Detta resulterade i att delvärdena i den samordnade gränsvärdet fastställdes till 50 anställda, 25 miljoner kronor i balansomslutning samt 50 miljoner kronor i totala intäkter. Syftet med denna uppsats är att utreda vilka konsekvenser detta får för de små och medelstora bolagen i Sverige. Undersökningen har genomförts ur två perspektiv, dels för att återspegla de generella konsekvenserna med harmoniseringen och dels vilka konsekvenser det samordnade gränsvärdet blir redovisningsmässigt. För att uppnå syftet genomfördes fyra expertintervjuer. Resultatet av dessa var att redovisningsprinciperna blir något förenklade men eftersom förslaget ej trätt i laga kraft ännu är det svårt att peka på konkreta konsekvenser. Dock kan man förutse vissa skillnader avseende bland annat delårsrapportering, balansering av egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar och restvärdesavskrivningar. Efter att ha tagit del av respondenternas svar samt vad som sägs i lagrådsremissen kan vi konstatera att förändringarna på flera plan går mot att uppgifter ej är lagstadgade utan snarare styrs av intressenterna. Delårsrapporter är en sådan uppgift, då det ej åligger revisionsplikt på dem ser vi det som en naturlig utveckling att ta bort den lagstadgade uppgiftsskyldigheten för K3 – bolagen. Vidare diskuteras huruvida K2 – blocket kommer innefatta bolag med allt för stora skillna-der i omfattning av verksamhet och hur detta skulle kunna undvikas. Vi föreslår en höjning av K1-blocket från tre till fem miljoner kronor i nettoomsättning där aktiebolag ej ska in-kluderas. Anledningen till detta är att få bort de minsta bolagen ur K2 – blocket genom att fler bolag bör överväga alternativa bolagsformer för att undvika allt för omfattande redovisningsmässiga skyldigheter. Från och med den första januari 2007 träder ett nytt regelverk beträffande redovisningsprinciper i kraft i Sverige. Regelverket är delvis utformat efter EU:s redovisningsdirektiv och är ett steg i harmoniseringen. De bolag som vid årsskiftet skall till-lämpa det nya regelverket är de som ej överskrider det nya 50/25/50 - värdet, dvs. K1 och K2 - bolagen. För större bolag, K3 samt K4, kommer reglerna träda i kraft med det räkenskapsår som påbörjas första januari 2010. / One of EU:s primary purposes is to create freedom of movement for capital. Through continuous reducing of trade obstacles they strive to create equal conditions between the member nations. Through the globalization that has taken place and still is taking place it is increasingly common for Swedish companies to compete and cooperate with European companies. A lot has happened in the accounting and auditor area during the last decade which has forced the Swedish legislation partly to be rewritten and adjusted to EG directives. International accounting standards has had a great deal of influence on the major Swedish companies. These standards are originally adapted for stock exchange introduced companies which in the last couple of years have resulted in unreasonable extensive accounting obligations for smaller Swedish companies. In November 2004 the ministry of Justice presented a memorandum which among other things intended to simplify accounting obligations. Their assessment was that the two threshold values that today are termed in ÅRL and BFN should be coordinated into one common threshold. The motivation for this was that small and medium companies in a greater extent should be able to make exceptions from onerous rules concerning bookkeeping and closure. During the winter 2005/2006 a referral and a government bill was made public where BFN, FAR and SRS gave expression of their opinions. This resulted in that the partial value in the coordinated threshold was established to 50 employees, 25 million in balanced turnover and 50 million in total reve-nue. The purpose of this paper is to investigate which consequences this will have to the small and medium companies in Sweden. The investigation has been carried out through two perspectives, one to reflect the general consequences with the harmonious and also which consequences the coordinated threshold value will bring to the accounts. To reach the pur-pose four expert interviews were carried out. The conclusion of these interviews was that the accounting standards will be a bit more simplified but since the proposal has not yet become legally binding it is hard to point to concrete consequences. We can still predict to a certain extend with respect to among other things; quarterly reports, balancing of non-material internally acquired inventory and depreciation of residual values. After studying the respondents’ answers and the referral we can establish that the changes on several levels will progress to the point of information not being statutory but rather controlled by interest organisations. Quarterly reports are that sort of task, when it is not mandatory audit on this sort of report we can not see any reason not to remove the statu-tory information obligation for the K – 3 companies. The thesis further discusses whether the K2 – block will include companies with much too large differences in the extent of activity and how this should be avoided. We suggest a raise of the K-1 block from three too five million in net turnover, where joint-stock companies not will be included. The reason for this is to get rid of the smallest companies in the K-2 block; more companies should consider alternative company forms to avoid all too extensive accounting obligations. Starting on the first of January 2007, the new regulation concerning accounting principles will take effect in Sweden. The regulations are partly designed according to the EU:s ac-counting directives and are a step in the harmonious direction. Those companies who will apply the new regulation at the turn of the year are those which do not exceed the new 50/25/50 value i.e. K-1 and K-2 companies. For the bigger companies, K-3 and K-4, the new regulation takes effect with the accounting year that starts on the first of January 2010.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-509 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Klintelius, Lena, Furland, Jakob |
| Publisher | Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Företagsekonomi, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0234 seconds