The essay examines whether Ebba Mörner's ownership of the estate Thorönsborg reflected an effort to modernize the forms of operation and organization, or whether her management was an expression of social downgrade of Swedish nobility. The topic of this essay is modernization and gender in context of an early, 20th century manorial economy. The investigation highlights the role and entrepreneurship of Ebba Mörner in contrast to the female expecations of her time. The essay also aims to investigate whether Ebba Mörner was representative of the expectations of the time, or whether she broke the norms for women's and men's work - especially when it comes to entrepreneurship. Using mainly a micro-historical perspective the study draws on the unpublished estate records of Thorönsborg. Theoretically, the essay is based on Yvonne Hirdman's gender theory; focusing on the concepts of gender systems and gender contracts. The essay’s purpose is mainly to contribute to the relatively sparse research on womens’ property ownership and entrepreneurship during the early Swedish 20th century. Ebba Mörner sometimes norm-breaking character, her diligence and financial mind shines through in the investigation. From the moment when she made Thorönsborg her home until her passing, Mörner successfully devotes herself to progressively investing and managing the estate. Yet Mörner also devotes herself to maintaining the gender contract of the time. Mörner was both behind and ahead of her time. Both living a part of her life during the noble glory days of the 19th century with conservative ideals, and also living in a century of budding democracy and women's liberation. / I uppsatsen undersöks huruvida Ebba Mörners tid som ägarinna av godset Thorönsborg speglade en strävan att modernisera gårdens driftsformer och organisation, eller om hennes förvaltarskap snarare var ett uttryck för social deklassering av svensk adel. I uppsatsen har även undersökts huruvida Ebba Mörner var representativ för tidens förväntningar, eller om hon bröt mot rådande normer för kvinnors respektive mäns sysselsättning – särskilt när det gäller företagande. Undersökningen har huvudsakligen genomförts genom mikrohistoriska studier av otryckt källmaterial från Thorönsborgs gårdsarkiv. Den teoretiska utgångspunkten är hämtad från Yvonne Hirdmans genusteori med fokus på begreppen genussystem och genuskontrakt. Syftet är att bidra till den relativt sparsamma forskningen om kvinnligt godsägande och företagande under tidigt svenskt 1900-tal. I undersökningen framträder Ebba Mörners stundtals normbrytande karaktär, hennes driftighet och ekonomiska sinne. Från tiden hon gör Thorönsborg till sin huvudbostad till sin död, ägnar Mörner sig framgångsrikt åt att progressivt investera och förvalta sitt gods. Mörner ägnar sig också till att upprätthålla tidens genuskontrakt, bland annat genom sitt sociala engagemang. Mörner var samtidigt före och efter sin tid. Med ena benet i 1800-talets adliga storhetstid med konservativa ideal, och andra benet i ett århundrande med knoppande demokrati och kvinnlig frigörelse.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-88161 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Mörner, Malin |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds