Metoder för insamling av geologisk information har under de senaste 25 åren inte ändrats särskilt mycket. Traditionellt har informationen samlats in genom kartering av bergmassan i fält utfört av en kartör utrustad med kompass, hammare, papper och penna. Framförallt så utvärderas och dokumenteras bergmassan strukturer och deras egenskaper. En utförlig kartering kräver direkt åtkomst till bergmassan vilket i många fall inte är möjligt på grund av säkerhetsrisk eller hinder. Under de senaste 10 åren har kartering med kontaktlösa metoder såsom fotogrammetri blivit allt mer populära. Utvecklingen av tekniken och fotogrammetriprogrammen har lett till att användare utan tidigare erfarenhet inom ämnet kan skapa skarpa modeller och punktmoln, utrustad enbart en kamera samt datorprogram. Modellerna och punktmolnen kan georefereras så att de är placerade rätt i världen, men även leder till att de blir skalenliga. Eftersom mycket geologisk kartering beror på spatial information kan karteringen utföras på de genererade 3D-modellerna. Tidigare utförda studier syftar på att metoden är snabb och ett alternativ när konventionell kartering inte kan utföras. Trots det har inte kartering med fotogrammetri tillämpats i någon större utsträckning inom stora infrastrukturprojekt i Sverige. Syftet med examensarbetet var framförallt att utvärdera hur användbart fotogrammetri kan vara för ett bergprojekt. Hur och vad kan levereras samt vilken kvalité det är på resultatet är frågorna som utvärderas i detta examensarbete. För att utvärdera karteringen med fotogrammetri har fyra fallstudier utförts på tre olika platser i Stockholm, Sverige. Två av fallstudierna utfördes i två tunnelsektioner i Henriksdals reningsverk och två fallstudier utfördes ovanjord på två oåtkomliga bergslänter. Ingen dyr eller svårhanterlig utrustning användes för att skapa fotogrammetrimodellerna. En kombination av kommersiell programvara och öppen källkod har använts i fallstudierna. Tunnlarna fotograferades med konsumentklassad digitalkamera monterad på stativ. Bergslänterna fotograferades med en drönare. Fotografierna tillsammans med kontrollpunkter utplacerade i området användes för att skapa fotogrammetrimodellerna som den digitala karteringen utfördes på. Därefter tillämpades flertalet metoder för att utvärdera parametrar såsom RQD, råhet, sprickgrupper, sprickorienteringar och uthållighet. För fallstudierna utförda i tunnlarna jämfördes resultatet från karteringen baserat på fotogrammetri med resultat från konventionell kartering. Karteringen och klassificering av berg med hjälp av fotogrammetri är utifrån utförda fallstudier ett användbart verktyg. De utvärderade parametrarna från den digitala karteringen stämmer väl överens med de från den konventionella. Med metoden kan en person med god bergkunskap leverera ett digitalt karteringsprotokoll med de flesta kritiska sprickegenskaperna som underlag för klassificering av bergmassa. Resultatet från fallstudierna har bekräftat att metoden är användbar i olika miljöer med olika rådande förhållanden och förutsättningar. Tidsåtgången för kartering med fotogrammetri har visat sig jämförbar med konventionell kartering i tunnelmiljö men avsevärt tidseffektivare på bergslänter. Med fotogrammetri har modeller med hög upplösning och spatial noggrannhet skapats. 1,05 mm/pixel är den högsta genomsnittliga markupplösningen som har uppnåtts. Med det i åtanke skulle modellerna lämpa sig väl som relationshandlingar och vidare analyser, till exempel volymberäkning av under- och överbrytning. Speciellt i bergbranschen som redan använder sig av 3D-projektering i stor utsträckning.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-77825 |
Date | January 2020 |
Creators | Ivarsson, Jonas |
Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds