Bakgrund: God symtomlindring anges tillsammans med främjande av välbefinnande som den viktigaste uppgiften för sjuksköterskor vid vård av patienter i sent palliativt skede. Smärta är ett av de vanligaste symtomen vid livets slut och smärtanalys och regelbunden skattning av smärtintensitet anges som en av de nationella kvalitetsindikatorerna för god palliativ vård. Sjuksköterskor på en geriatrisk sjukvårdsavdelning vårdar flera ofta multisjuka personer med en komplex sjukdomsbild och stora omvårdnadsbehov. Det är därför angeläget att undersöka hur sjuksköterskor arbetar med smärtbedömning och smärtskattning i sent palliativt skede vid en geriatrisk vårdavdelning. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor arbetar med smärtbedömning av patienter i sent palliativt skede på geriatrisk vårdavdelning - Vilka underlättande respektive försvårande faktorer finns vid bedömningen? Metod: En kvalitativ design med en induktiv ansats valdes där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. I studien medverkade tio sjuksköterskor från geriatriska verksamheter från mellersta samt södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Vid analysen framkom kategorier som ”Användning av den kliniska blicken”, ”Användning av smärtskattningsinstrument”, Påverkan av arbetsplatskulturen vid smärtbedömning”, Påverkan av närstående vid smärtbedömning” och ”Palliativregistret som ett hjälpmedel vid smärtbedömning”. Samtliga kategorier belyste underlättande och försvårande faktorer vid smärtbedömning i sent palliativt skede. Slutsats: Samtliga sjuksköterskor i studien beskrev smärtbedömning i sent palliativt skede som ett svårt område men som engagerar och berör dem starkt. Resultatet visar på flera försvårande faktorer för smärtbedömning i sent palliativt skede. Äldre, multisjuka patienter med kognitiv svikt och oförmåga att verbalisera sin smärta fortsätter att vara en utmaning vid smärtbedömning. I studiens resultat framkommer den kliniska blicken och Palliativregistret som hjälpmedel som underlättade sjuksköterskornas arbete med smärtbedömning. Nyckelord: Smärtbedömning, Palliativ vård, Geriatrisk vård, Klinisk blick, Omvårdnad / Background: Effective symptom relief and enhanced well-being are indicated as the most important tasks for nurses in the care of patients in late palliative stage. Pain is one of the most common symptoms at the end of life and pain analysis and regular assessment of pain intensity is one of the national quality indicators for good palliative care. Nurses in a geriatric ward care for people with multiple illnesses and high level of caring needs. It is therefore important to investigate how nurses work on pain assessment and pain estimation in late palliative stage in a geriatric ward. Aim: The aim of this study is to describe how nurses work with assessing pain in patients in late palliative care. What are the facilitating and aggravating factors affecting this assessment? Method: A qualitative design with an inductive approach was chosen where semi-structured interviews were used as a data collection method. Ten nurses working in geriatric wards in central and southern Sweden were interviewed and a qualitative content analysis was used as the analytical method. Result: The categories included "Using the clinical look", "Use of pain estimation tools," "Impact of the workplace culture on pain assessment", "Impact of relatives on pain assessment", "Palliative Register as a pain assessment tool ". All categories highlighted both facilitating and aggravating factors in pain assessment at late palliative stages. Conclusion: All nurses in the study described pain assessment in late palliative stage as a difficult area but one which engaged and affected them strongly. The result shows that there are several aggravating factors for pain assessment at this stage. Older patients with comorbidity, cognitive failure and inability to express their pain verbally, are clearly challenges within pain assessment in late palliative care. In the study results, the clinical gaze and the Palliative Register appear as tools that facilitated the nurses' work on pain assessment. Keywords: Pain assessment, Palliative care, Geriatric care, Clinical gaze, Nursing care
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-69292 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Fager, Emelié, Estun, Anneli |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds