Syftet med studien var att genomföra och undersöka effekten av ett Fysiskt, Mentalt och Socialt friskvårdskoncept på patienter i primärvården i Botkyrka kommun. Konceptet bestod av hälsoundersökning med enkäter, motiverande samtal och fysiologiska tester, före och efter en sju veckors period, med ledarledd fysisk aktivitet förskrivet på recept (FaR) och teoretiska pass om hälsa. Metod: Sammanlagt 12 patienter från två vårdcentraler i Botkyrka kommun erhöll varsitt FaR-recept. Alla recept var identiskt formulerade. Undersöknings- och kontrollgrupp utgjordes av sex personer vardera. För undersökningsgruppen användes ”FMS Personalprofil” innefattandes enkätundersökningar om livsstilsvanor och KASAM (känsla av sammanhang), fysiologiska tester och motiverande samtal. Kontrollgruppens individer, som skulle bedriva fysisk aktivitet i egen regi, svarade på utvalda livsstilsfrågor och en reducerad grupp genomförde fysiologiska tester. För undersökningsgruppen bedrevs gemensam gruppträning två dagar i veckan under en sju veckors period. Även ett eget träningspass skulle bedrivas per vecka som skulle registreras i en träningsdagbok. Utöver träningen hölls fem teoripass vilka behandlade motion, kost, hjärta och puls, stress och återhämtning samt beteendeförändring. Under projekttiden fick deltagarna även besöka en naprapat för behandling och rådgivning. Resultat: Efter studien upplevde fyra av sex personer i undersökningsgruppen en bättre hälsa och samtliga hade ökat sin fysiska aktivitetsnivå. Försökspersonernas KASAM-värde var i stort sett oförändrat efter projektet. Alla deltagare, undantaget en, förbättrades i benstyrketestet, där den mest markanta styrkeökningen noterades generellt för gruppen. De mest framträdande förbättringarna vid rörlighetstesterna sågs i rygg och höftled. Samtliga deltagare förbättrade sitt balanstest. Ingen nämnvärd förändring av undersökningsgruppens kondition före och efter träningsperioden noterades. En majoritet av kontrollgruppens individer visade under projekttiden en oförändrad eller försämrad upplevd hälsa. Inte heller sågs under projekttiden några generella förändringar av de fysiologiska testerna för kontrollgruppen som helhet som endast i detta avseende var reducerad. Slutsats: Våra resultat visar på att enbart ett recept med fysisk aktivitet inte leder till några nämnvärda förbättringar av livsstilsvanor eller fysiologiska test. Efter genomfört friskvårdskoncept syntes, trots den relativt korta perioden, förbättringar inom livsstilsvanor såsom fysisk aktivitetsnivå, upplevd hälsa samt kostvanor. Även vissa fysiologiska förbättringar kunde ses inom framförallt rörlighet, styrka och balans. Det hade varit önskvärt att undersöka om fler betydelsefulla hälsoförbättringar kunde ha uppnåtts om konceptet fått fortskrida över en längre period. / Aim: To implement and evaluate the effectiveness of a Physical, Mental and Social healthcare concept on primary care patients in the municipality of Botkyrka. This included a medical examination with questionnaires, motivational interviewing and a physical examination before and after a seven week period with physical activity on prescription led by an instructor and theoretical sessions about health. Method: All together twelve patients from two health centres in municipality Botkyrka received physical activity on prescription. All the prescriptions were identically formulated. Both the intervention group and control group consisted of six patients each. For the intervention group a “FMS Personal profile” was used which comprised of questionnaires based on behavioural habits and KASAM, a physical examination and motivational interviewing. The control group, which had to carry out the physical activity on its own, answered predetermined questions about their behavioural habits and a reduced group carried out physical examination. Physical activity in a group was carried out for the intervention group twice a week during a seven week period. Another training session was to take place weekly single-handed and was to be recorded in a journal. As well as physical activity, five theoretical sessions were held which consisted of exercise, nutrition, heart and pulse, stress and recuperation and behavioural changing. During the project the participants were also able to visit a dr. of naparapathy for treatment and consultation. Results: After the project, four out of six participants in the intervention group experienced a better health and all had increased their level of physical activity. The participants’ level of KASAM was overall unchanged after the project. All the subjects except for one increased their leg strength which was the most appreciable strength gain noted generally for the intervention group. The most significant improvement within the movability tests was seen in the back and hip-joint tests. All participants improved their balance. No significant change was seen on the cardiac output test within the intervention group after the training period. The majority of the participants in the control group showed an unchanged or a deteriorated evaluated health during the time of the project. Neither was any considerable change to be seen generally on the physical examination within the reduced control group. Conclusions: Our results show that one single prescription with physical activity does not lead to any improvements worth mentioning within behavioural habits or physical status. After participating in the healthcare concept, in spite of the relatively short period, improvements were to be seen within behaviour habits such as level of physical activity, experienced health and nutrition habits. Also some physical status improvements were to be seen with regard to movability, strength and balance. We should have liked our research to continue further on to find out if more important health gains could have been achieved over a longer period of time.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-161 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Engberg, Sofia, Larsson, Madeleine |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Stockholm : Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | C-uppsats Hälsopedagogprogrammet, ; 93:2005 |
Page generated in 0.0182 seconds