Att bolag kommunicerar hållbarhetsinformation blir allt viktigare ur en investerares synvinkel. ESG har kommit att bli ett vedertaget mått för att mäta ett bolags exponering mot risker inom miljö, sociala aspekter och styrning, och de nordiska länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland rankas alla inom topp fem i världen avseende ESG. Tidigare studier har motsägelsefulla resultat när det studerats om ESG leder till högre finansiella resultat. Dessutom saknas forskning till stor del kring vilka enskilda parametrar inom ESG som anses viktiga för bolag med skilda karaktärsdrag. Syftet i denna studie har därför varit att undersöka om investerare i de nordiska länderna värderar ESG vid investeringsbeslut och om det skiljer sig hur de värderar de enskilda parametrarna E och S beroende på ett bolags industritillhörighet. Syftet undersöktes genom att testa sambandet mellan ESG och finansiell prestation, både ESG som helhet och uppdelat i dess beståndsdelar. För att testa dessa samband gjordes flertalet multipla regressioner med data från 2012–2021 med totalt 940 observationer för 94 bolag över en tidsperiod på 10 år. Finansiell prestation utgjordes av två beroende variabler, Tobin’s Q och ROA, vilka representerade marknadsbaserad finansiell prestation respektive redovisningsbaserad finansiell prestation. Då ESG inte ensamt förväntas förklara finansiell prestation har tidigare studier använts för att identifiera lämpliga kontrollvariabler. Resultaten visade på positiva signifikanta samband mellan både ROA och ESG samt Tobin’s Q och ESG, där Tobin’s Q visade ett starkare samband. För de enskilda industrierna konsumentvaror, industrivaror och basmaterial visade samtliga ett starkt positivt signifikant samband med parametern S. Industrin konsumentvaror visade även ett positivt signifikant samband med parametern E. Resultaten visade att investerare värderar ESG när de tar investeringsbeslut och även att den redovisningsbaserade prestationen gynnas av ett högre ESG-betyg. Resultaten har även visat att det finns en skillnad i hur investerare värderar de olika parametrarna inom ESG för olika industrier. Slutligen kan resultaten summeras till att bolag, genom att förbättra sitt hållbarhetsarbete och därmed erhålla ett högre ESG-betyg, kan öka sin finansiella prestation. Denna uppsats har testat vilken av intressentteorin och aktieägarteorin som bäst förklarar värdeskapande och utmanar den klassiska uppfattningen om att vinstmaximering är det som främst skapar värde för aktieägare. Denna studies empiriska resultat har visat att investerare värderar något mer utöver redovisningsbaserat resultat, så när ett bolag arbetar med intressenterna i åtanke skapas även ett mervärde för aktieägarna. Slutsatsen kan därför dras att i Norden är intressentteorin vad som bäst beskriver värdeskapande. Till författarnas kännedom har ingen studie genomförts på ämnet de senaste åren och ingen tidigare studie har undersökt hur investerares värdering av ESG-faktorerna individuellt skiljer sig för olika industrier. Denna uppsats har därmed bidragit till diskussionen om hur ett företag bäst skapar värde för aktieägare och den har bidragit till ett existerande forskningsgap med kunskap och nya insikter kring ESG och hur det värderas inom olika industrier.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-197367 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Längert Edlund, Moa, Vik, Lisa |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds