Ett av miljörättens största dilemman är att uppnå hållbar utveckling. FN:s handlingsplan Agenda 2030 är med sina 17 globala mål vägledande på området. Att utföra hållbarhetsarbete och hållbarhetsrapportera om sin påverkan på miljön är ett sätt för företag att bidra till uppfyllelsen av miljömålen i Agenda 2030. I Årsredovisningslagen finns en samlad reglering som stadgar om och hur företag ska hållbarhetsrapportera, och redan år 2023 kan kraven skärpas om det nya EU-direktivet, Corporate Sustainability Reporting Directive, genomförs enligt plan. En liknande reglering om hållbarhetsrapportering existerar dock inte för det offentliga. Två svenska myndigheter har, utifrån skillnaden mellan hållbarhetsregleringens existens för företag och det offentliga, uttalat sig olika om betydelsen av en samlad reglering för hållbarhetsarbetets framgång. Därmed är det intressant att undersöka den befintliga regleringen för hållbarhetsrapportering i relation till Agenda 2030. Särskilt intressant är klimatmål nummer 13 eftersom miljön är det område som företag generellt har stor inverkan på. Hur relaterar egentligen regleringen för hållbarhetsrapportering till klimatmålet? Kommer det nya EU-direktivet påverka hur de relaterar till varandra? Ger detta fog för myndigheternas olika uppfattningar om vikten av att ha en samlad hållbarhetsreglering för det offentliga? Dessa funderingar ska söka besvaras i studien med hjälp av rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-494134 |
Date | January 2023 |
Creators | Sundelin, Maja |
Publisher | Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0109 seconds