Psykisk ohälsa är ett växande problem bland ungdomar i Sverige. Ungdomsmottagningar ären av de instanser som ungdomar kan vända sig till för att få hjälp och stöd gällande blandannat psykisk ohälsa. Bemötande i sig har en stor påverkan på den hjälpsökande och kan varaavgörande för huruvida denne är benägen att söka hjälp senare i livet. Forskning visar attunga personer som har erfarenheter av negativt bemötande av att söka hjälp tar med sig denerfarenheten genom livet det och kan leda till att den unge inte söker hjälp igen. Studiensempiri har sin grund i sex semistrukturerade intervjuer med ungdomar som tidigare sökt hjälpför psykisk ohälsa på Ungdomsmottagningen. Det empiriska materialet visade att det fannsdelade erfarenheter gällande bemötandet på Ungdomsmottagningen. Av de respondenter somupplevde kontakten som positiv har många uppgett att personalen var lyhörd, tog derasproblematik på allvar och kunde individanpassa stödet. De var också mer benägna att sökahjälp senare i livet jämfört med de respondenter som upplevt kontakten som negativ.Respondenterna som upplevde kontakten som negativ berättade att de kände ett behov av attöverdriva sina symtom, att de inte togs på allvar och att de saknade inflytande i stödet somerbjöds. Resultatet analyserades med hjälp av begreppen stigma, kommunikationsteori ochmakt. / Mental illness is a growing problem amongst adolescents in Sweden. Ungdomsmottagningenis one of the instances that young people can turn to in order to receive help and support with,amongst other things, their mental health concerns. The interaction with staff has a big impacton whether or not they are willing to seek help later in life. Research shows that adolescentswith negative experiences of the interaction with professionals are especially vulnerable tonot seeking help again later in life. This study is based on six semi-structured interviews withadolescents who have received help and support via Ungdomsmottagningen. The empiricaldata shows that there are different experiences about the treatment received atUngdomsmottagningen. The participants who described the interaction as positive, alsodescribed the staff as being perceptive, and that they acknowledged the youths problems anddescriptions. These participants were also more prone to seek support later compared tothose who had a bad experience. Among the interviewed who had a bad experience with thestaff interaction mentioned that they felt a need to exaggerate their symptoms, that they werenot taken seriously and had a lack of influence in the care they received. The results wereanalyzed using theories such as stigma, communication theory and power.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-107111 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Tunander, Amanda, Westman, Wilma |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds