Bakgrund: Enligt World Health Organization's (WHO) definition är palliativ vård en helhetsvård av patienten och dennes närstående genom ett professionellt sammansatt vårdteam. Palliativ vård är ett område där närståendes roll blir speciellt viktigt och hela familjen drabbas när en i familjen får en svår sjukdom. Många med svår sjukdom önskar att få vård i hemmet vid livets slutskede. När en person vårdas i hemmet är det ofta den närstående som tar vårdarrollen i hemmet och tar ansvaret över sin anhöriges vård. Närståendes engagemang i vården av deras anhörig kan påverka dem fysisk och psykiskt. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig i livets slutskede i hemmet. Metod: Metoden var en litteraturöversikt som baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna togs fram via databaserna CINAHL complete with full text och Medline. Resultat: Resultatet visade att närstående kände ett ansvar att vårda sin anhörige. Ansvarstagandet påverkade närståendes egen hälsa och deras dagliga liv. Jobb och hobby begränsades då fokus lades på den anhöriges behov. Att se sin anhörig bli försämrade i livets slutskede upplevdes särskilt svårt. Stöd från familj, vänner och sjukvårdpersonal underlättade att hantera vårdandet. Dock upplevde närstående otillräckligt stöd av hälso- och sjukvården när det gäller information, vägledning och förberedelse för vårdarrollen. Diskussion: Resultatet diskuterades mot Meleis transitons teori, relaterad till att de närstående genomgår en transition när de vårdar en sjuk anhörig. Vidare diskuterades vilken roll sjuksköterskan har för att hjälpa närstående att genomgå en hälsosam transition. / Background: The World Health Organization (WHO) defines palliative care as a total care of the patient and their relatives, provided by a multi professional healthcare team. Palliative care is an area where the next of kin's role is particularly important because when a family member suffers from an illness it affects the whole family. Many people with serious illness wish to be cared for at home at the end of life. When a person is cared for at home, often the next of kins take the caring role and the responsibility over their relative's care. The next of kins involvement in the care of their loved one can affect them physically and mentally. Aim: To describe the next-of-kin's experiences of caring for a loved one at the end of life at home. Method: The literature review was based on eleven scholarly articles with a qualitative approach. Articles were gathered through database search in CINAHL complete with full text and Medline. Results: The result showed that the next of kins experienced a responsibility to care for their loved one. Taking responsibility influenced the caregivers own health and social activities. Work and hobbies were limited since focus was on their loved one's needs. To witness the deterioration of their loved one at the end of life was perceived particularly difficult. Support from the family, friends and health care professionals facilitated them to manage the care giving. However, the next of kin experienced insufficient support by healthcare when it came to information, guidance and preparedness for the caregiver role. Discussions: The result was discussed in relation to Meleis transition theory, because the next of kins were seen to go through a transition when they were caring for an ill loved one. Furthermore, the nurse's role was discussed with a focus on how to help the next of kin to undergo a healthy transition.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-4745 |
Date | January 2015 |
Creators | Darwishi, Mahboba, Mussa, Huda |
Publisher | Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | English |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds