Studien syftar till att undersöka teorin bakom kortslutningskåpan, dess potential och begränsningar. Undersökningen inleds med en litteraturstudie vilken följs av en fallstudie där ett system med kortslutningskåpa, med avseende på energibehov och systemkostnad, jämförs med ett system med en vanlig kåpa respektive ett system med värmeåtervinning. Litteraturstudien visar att kortslutningskåpan kan minska nettoluftflödet från köket och på så sätt minska uppvärmningsbehovet. Introduceras för stor mängd kortslutningsluft läcker värme och föroreningar från kåpan till köket. Maximalt kunde 21% av det totala frånluftsflödet kortslutas utan läckage. Fallstudiens energiberäkningar har utförts i programmet BELOK Värmeåtervinning samt i ett av författaren kodat program. De tre systemen testades för två fall med olika drifttid, en lunchrestaurang med låg drifttid och en hamburgerrestaurang med hög drifttid. Kortslutningskåpan minskade energibehovet med 15 % och det återvinnande systemet med dryga 80 %. Trots det minskade energibehovet var det värmeåtervinnande systemet inte ekonomiskt lönsamt i lunchrestaurangen, ty drifttiden var för låg för att de höga investeringskostnaderna skulle hinna betala sig. Kortslutningskåpan betalade sig dock efter 4,2 år. I hamburgerrestaurangen, där drifttiden var högre, betalade sig kortslutningskåpan efter 1,3 år och det återvinnande systemet efter 3,2 år. Över 15 år var dock det återvinnande systemet betydligt mer lönsamt. Jämfört med en vanlig kåpa minskade kortslutningskåpan kostnaderna med 13,3 %. Över samma tidsperiod minskade det värmeåtervinnande systemet kostnaderna med 39,5 %. / This study aims to investigate the theory behind the short circuit hood, its potential and limitations. This is done partly as a literature study and partly as a case study where a system with a short circuit hood, in regards of energy demand and system cost, is compared with a system using an exhaust only hood and with a system using heat recovery. The literature study shows that the short circuit hood can reduce the net air flow from the kitchen and thus decrease the heating demand. If too much air is short circuited, heat and contaminations will leak from the hood to the kitchen. A maximum of 21 % of the total exhaust flow could be short circuited without leakage. The energy calculations in the case study were performed using the program BELOK Värmeåtervinning and in a program coded by the author. The three systems were tested for two cases with different operating hours, a lunch restaurant with few operating hours and a hamburger restaurant with many hours. The energy demand was reduced by 15 % using a short circuit hood and by more than 80 % using the heat recovery system. Despite the reduced energy demand, the heat recovery system was not economically profitable in the lunch restaurant, the operating hours were too low for the big investment costs to pay off. However, the short circuit hood payed off after 4,2 years. In the hamburger restaurant where the operating hours was higher, the short circuit hood payed off after 1,3 years and the heat recovery system after 3,2 years. Over 15 years, however, the heat recovery system was significantly more profitable. Compared to an exhaust only system the short circuit hood reduced the costs by 13,3 %. Over the same period, the heat recovery system reduced the costs by 39,5 %.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-36174 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Wilhelmsson, Morgan |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Energiteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds