En utmärkande egenskap hos nästintill all dagens teknik är att den innehar funktioner med syfte att utöka och stödja människans kognitiva förmågor. Det kan vara funktioner som stödjer vårt minne, som styr vår uppmärksamhet eller hjälper oss att planera och organisera aktiviteter. I Sverige har det blivit allt vanligare att teknologi i form av smartphones, surfplattor och datorer används på ett utbrett sätt i elevernas skolgång. Enligt tidigare forskning är däremot lärarnas inre föreställningar och attityder gentemot teknologin en avgörande faktor för huruvida lärarna i slutändan väljer att integrera teknologin i sin undervisning, och på vilket sätt som de väljer att göra detta. Den aktuella studiens syfte var att undersöka lärarnas föreställningar och attityder gentemot fem kognitiva funktioner som finns i teknologiska enheter som smartphones och surfplattor. Dessa fem funktioner var en larmfunktion, en vägledande funktion, en funktion som kan spara och presentera information, en distraherande funktion samt en påminnelsefunktion. Studien genomfördes med en internetbaserad enkät som skickades ut till 416 lärare på grundskole- och gymnasienivå i de tre kommunerna Linköping, Mjölby och Borlänge. Det slutliga deltagarantalet var 39 lärare som besvarade hela enkäten. Enkäten innehöll både slutna frågor med förvalda svarsalternativ, samt öppna frågor som lärarna besvarade fritt. Det insamlade materialet analyserades sedan med en statistisk analys av de slutna frågorna och med en tematisk analys av de öppna frågorna. Resultatet visade att lärarna uppskattade en funktion som kan spara och presentera information som den funktion som vore mest förmånligt för elevernas lärande. Det var även den funktion som flest lärare kunde tänka sig att rekommendera till någon av sina elever. Påminnelsefunktionen och den vägledande funktionen var de två funktioner som uppskattades som mest förmånliga för såväl relationerna mellan eleverna, samt för lärarnas relationer till eleverna. Alarmfunktionen var däremot den funktion som uppskattades som minst förmånlig för alla dessa tre aspekter. Studiens resultat kan fungera som vägledning för utvecklare av tekniska kognitiva stödfunktioner som används i pedagogiska ändamål. Genom att studera varför lärarna accepterar eller avvisar olika former av teknologi i klassrummet så kan man få fram vilka faktorer som är avgörande för en framgångsrik teknikintegration i undervisningen. Man kan även påvisa vilka mönster som finns vid användandet av teknik i undervisningen, som till exempel under vilka förhållanden som lärare anser att tekniken ger mest fördelar och på vilket sätt de anser att tekniken förändrar lärandemiljön och relationerna i skolan. <img src="https://ssl.gstatic.com/ui/v1/icons/mail/images/cleardot.gif" />
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-108881 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Karolin, Nissa |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds