De kraftiga skyfall som drabbat Malmö har fört klimatanpassad planering högre upp på agendan. Parallellt har nyliberala strömningar gjort städer mer entreprenöriella, där mycket fokus legat på stadsmarknadsföring i hopp om att stärka skatteunderlaget. Klimatanpassad planering har i sin tur integrerats i denna metod. Den klimatanpassade planeringens egenskaper beskrivs ofta som enkom positiva för alla, där sociala och hälsobringande värden förenats med ekologiska. Däremot visar forskning att gröna implementeringar kan påskynda gentrifieringsprocesser och segregationsmönster i form av ökad attraktivitet, varpå vikten av ekonomisk tillgång intensifieras. Då det nya området södra Hyllie planerats med rekordgröna motiv på en plats där omkringliggande områden betraktas som resurssvaga – i en stad med stora klassklyftor – fann vi en brist i perspektivet av socio-spatial rättvisa. I denna studie har vi därför analyserat dokument från Malmö stads samt genomfört intervjuer med en planhandläggare, en landskapsarkitekt och en teamledare för Hyllie för att undersöka socio-spatialitetens roll i den klimatanpassade planeringen. Resultaten tydde på att tillgång representeras av fysisk snarare än mental tillgång och att attraktivitet fungerar som den klimatanpassade planeringens primära verktyg för att bemöta de flesta socio-spatiala utmaningarna. Vi kunde dra slutsatsen att klimatanpassad planering används i flera fall för att forma och påverka socio-spatiala förhållanden men att dess positiva utfall för alla antas vara givet. Vi menar därför att socio-spatialitet måste lyftas inom den klimatanpassade planeringen i syfte om att en rättvis tillgång och fördelning av dess goda effekter kan uppnås. / The heavy downpours that have struck Malmö has put climate adaptive planning higher up on the agenda. The neoliberal currents have simultaneously made cities more entrepreneurial where a lot of focus has been put on city branding in the hope of increasing the tax base. Climate adaptive planning has in turn been integrated in this method. The characteristics of climate adaptive planning are frequently described as solely positive for all where social and health values have been combined with ecological values. On the other hand, research has shown that green implementations can expedite gentrification processes and segregation patterns by increasing attractiveness whereas economic access intensifies. Malmö’s development project södra Hyllie is planned with motives of creating a record green environment. As this project is neighbouring areas of lesser economic means in a city with large class divides, we acknowledged an insufficient attention to aspects of socio-spatial justice. In this study, we therefore analysed the city of Malmö’s central planning documents and interviewed one planning officer, one landscape architect and the team leader of Hyllie in order to gain a deeper understanding, regarding the role of socio-spatiality in climate adaptive planning. The results showed that access was mainly regarded as physical access rather than mental access and that attractivity is largely used as the main tool for approaching socio-spatial challenges. We established that climate adaptive planning is conducted in several cases to form and influence socio-spatial conditions but that their positive effects for everyone is assumed. Therefore, our notion is that socio-spatial justice must be made a greater part of climate adaptive planning in order to obtain a more just distribution and access in regard to its positive effects.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-44531 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Kral, Martin, Tannerfalk, Leo |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds