Today hundreds of millions of users are interconnected by communication channels allowing them to communicate and to share information. These users and the devices that interconnect them are what constitute the Internet. The Internet is a network of networks with a myriad of computer devices, including smartphones, game consoles (handheld/stationary), IP televisions, tablet computers, laptop computers, desktop computers, palmtop computers, etc. This network of computers flourishes because of careful planning and maintenance by Internet Service Providers (ISPs), backbone network operators, and others. An additional factor that enables the Internet to operate is the four logical layers of abstraction in the TCP/IP protocol stack. One of these layers is the layer responsible for the transfer of datagrams/packets from one host to another. This layer is known as the Internet Protocol (IP) layer. However, as originally conceived a 32 bit address was thought to be more than enough. The space of IP addresses was distributed among different regions rather disproportionately, driven largely by the numbers of addresses that were requested (ordered in time). Today after a series of inventions in the field (such as the world wide web) and a rapid growth in the number of devices that wish to connect to the Internet the available unassigned address space has largely been depleted. Regions with large populations, but with few assigned blocks of IP addresses have begun to exhaust all their assigned addresses, while other regions face the same fate in a few months. The need for a larger address space was predicted years ago and the next generation addressing scheme was devised as part of the development of Internet Protocol Version 6 (IPv6). Countries such as China and India had few IPv4 addresses and they have been forced to transition to IPv6 rather quickly. Today a significant number of the users in these countries are unable to communicate over IPv4 networks. The purpose of this thesis project is to discuss the transition to IPv6 and the transition to this new addressing scheme. IPv6 provides a much larger address space, along with a number of additional improvements in comparison to the previous version of IP (i.e., IPv4). Despite the advantages of adopting IPv6, the incentive to transition is low amongst well established businesses, especially those in regions that received a considerable number of IPv4 addresses initially. Instead different techniques have been employed in these places to mitigate the problem of IPv4 address exhaustion. It is also probable that this reluctance is a way to keep competing businesses out of the market for a while longer. This thesis aims to facilitate the transition from IPv4 to IPv6. / Miljontals användare är idag sammankopplade genom kommunikationskanaler som tillåter utbyte av information. Datornätet Internet utgörs av dessa användare och de enheter som sammanbinder dem. Internet är ett nätverk av nätverk med en myriad av olika datorutrustning såsom; spelkonsoler, smartphones, bärbara datorer, stationära datorer, handdatorer, även IPTV, kylskåp, tvättmaskiner, osv. Detta nätverk blomstrar på grund av noggrann planering och underhåll av internetleverantörer, nätoperatörer och andra. En ytterligare faktor som gör det möjligt för Internet att fungera är de fyra logiska skikt av abstaktion i TCP/IP-protokollstacken, en standard för datakommunikation. Ett av dessa skikt ansvarar för överföring av datapaket från en ändpunkt till en annan. Detta skikt är kallad Internet Protocol(IP) layer. Ursprungligen ansågs en 32-bitars adress vara mer än tillräcklig. Dessa IP-adresser delades ut till olika regioner rätt så oproportionerligt till stor del beroende på antalet adresser en region begärt. Idag efter en rad uppfinningar inom området(såsom webben/world wide web) och en snabb tillväxt i antal enheter som önskar ansluta sig till Internet är det tillgängliga adressutrymmet i stort sett slut. Regioner med stor befolkning men med få tilldelade block av IP-addresser har börjat göra slut på sina tilldelade adresser medan andra regioner står inför samma öde inom några månader. Behovet av ett större adressrymd sågs flera år sedan och nästa generations addresseringsschema utformades som en del av utveckligen, Internet Protocol version 6(IPv6). Länder som Kina och Indien hade ett fåtal IPv4-adresser och de har varit tvungna att övergå till IPv6 ganska snabbt. Idag kan inte ett stort antal användare i dessa länder kommunicera över IPv4-nätverk. Syftet med detta examensarbete är att diskutera övergången till IPv6 samt övergången till detta nya adresseringsschema. IPv6 ger en mycket större adressrymd samt en rad ytterligare förbättringar i jämförelse med den tidigare versionen av IP(dvs IPv4). Trots fördelarna med att övergå till IPv6 är viljan låg bland väletablerade företag, särskilt i regioner som mottagit ett stort antal IPv4-adresser från början. Dessa regioner tillämpar istället olika tekniker för att bromsa utmattningen av IPv4-adresser. Det är också troligt att denna motvija är ett sätt att hålla konkurrerande företag från marknaden ett tag till. Detta examensarbete syftar till att underlätta övergången från IPv4 till IPv6.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-96355 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Kintu, Zephernia |
| Publisher | KTH, Kommunikationssystem, CoS |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Trita-ICT-EX ; 2012:71 |
Page generated in 0.0019 seconds