Det stereotypiska genusmönstret präglar vårt samhälle. Utefter detta får vi människor lära oss hurvi ska bete oss och klä oss för att passa in. Vi sätts in i fack och ett ytterligare sätt att få in oss ifack är när det sätts en klädkod av vår arbetsgivare. Klädkoder är något som många arbetsgivareanvänder flitigt och det ger en garanti på en välklädd personal. Problemet uppstår när personerinte kan vara sig själva längre. Detta kan vara för att en känner sig tvingad att följa könsnormereller att bära vissa kläder. Denna uppsats redogör hur personer inom kommunikationsbranschenställer sig till klädkoder och könsnormer kring kläder samt den icke-verbala kommunikationensom sker via kläder. För att ta reda på hur personer som jobbar inom kommunikationsbranschen ställer sig till dettaså utfördes samtalsintervjuer. Det utfördes sex intervjuer i Karlstad, och tre intervjuer iGöteborg. Intervjuerna utfördes på åtta olika kommunikationsbyråer totalt. Vi har studerattidigare forskning och teorier och där identifierades tre teorier som det sedan har utgåtts från ianalys- och resultatdelen. Fiskes (1990) definition av Lasswells modell med en ny tvist, Bourdieus(1973) habitus och Connells (2009) definition av genus. Vår forskningsfråga är därmed: Hurförhåller sig anstä llda på kommunikationsbyråer sig till klädkoder och könsnormer kring kläder? Utefter dettaställdes ytterligare underfrågor. Genom att ställa dessa frågor kom det fram till att personer påkommunikationsbyråer har outtalade klädkoder. Dessa respekteras och följs flitigt bland deanställda. Vissa klär upp sig extra inför möten för att visa respekt mot kunden och andra gör intedet. Personer på kommunikationsbyråer kommunicerar via sina kläder. Dels till kunder och delsför sig själva. Kläder är kommunikation i högsta grad och i denna studie så redogörs det hur dettautspelar sig på olika kommunikationsbyråer samt varför det är viktigt. Det finns en allmänuppfattning bland personer på kommunikationsbyråer om att de stereotypiska könsnormerna ärnågot som är förlegat. Teorin säger att det är viktigt att förhålla sig till könsnormerna för att passain. Personerna på kommunikationsbyråerna säger att det inte är det. Ett accepterande kring detsom är annorlunda finns där. Det är viktigt att förstå vilken inverkan kläder och könsnormerfaktisk kan ha. / You can see the stereotypical gender norms everywhere in our society. People get to learn how tobehave and how to dress to fit in. We are put in boxes, by society and even by our employers.One way for the employers to make sure that their employees are presentable is using a dresscode. This will make sure that the employees are well dressed. There is only a problem whenpeople can’t be who they are anymore. When someone feels forced to follow the gender normsor forced to dress in a certain way it becomes a problem. This essay shows how people workingin the communications industry feels about dress codes, gender norm regarding clothing and thenon-verbal communication that happens through clothes.We decided to start by talking to persons that work in the communication industry and ask them what they think of this. We decided to do interviews. We performed six interviews in Karlstad,and three in Gothenburg. The interviews were done on eight different communications agencies.We have researched and found three theories that we have used in our analysis and result part.Fiskes (1990) definition of Lasswell’s model with a new twist, Bourdieu (1973) habitus andConnell (2009) definition of genus. Our research question is: How do the people in communicationagencies feel about dress codes and gender norms regarding clothes? We wrote a few more questions afterthat. By asking these questions, we concluded that the people in communication agencies haveunspoken dress codes. These are respected and followed by the employees. Some people dress upfor meetings to show respect towards the customers and others do not. People atcommunications agencies communicate through their clothes. Both to customers and forthemselves. Clothing is communication in the highest degree, and in this study, we explain howthis plays out in different communication agencies, and why it is important. There is a generalperception among the people of communication agencies that the stereotypical gender norms areobsolete. The theory says that it is important to relate to gender norms to fit in. It is important toaccept the impact clothing and gender norms can have.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-47918 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Nelander, Rebecka, Hansson, Rebecca |
| Publisher | Karlstads universitet, Karlstads universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds