<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att undersöka bristen på kvinnor på ledande positioner i svensk tennis och vi har använt oss av följande frågeställningar: Varför finns det så få före detta elitsatsande kvinnor på ledande positioner i svensk tennis? Finns det något intresse från de före detta elitsatsande kvinnorna att vara en del av svensk tennis? Vad kan de före detta elitsatsande kvinnorna bidra med till tennisen? Vad upplever de få före detta elitsatsande kvinnor som finns på ledande positioner idag? Vilka argument finns för jämställd tennis och finns det före detta elitsatsande män på ledande positioner i svensk tennis? Vad tycker en man på ledande position om att så få före detta elitsatsande kvinnor inte finns på ledande positioner?</p><p>Metod</p><p>Vi valde att först granska hur många före detta elitsatsande kvinnor och män som är aktiva i svensk tennis idag för att få en tydlig bakgrund till problemområdet. Detta har genomförts genom en kvantitativ studie, och en genomgång av skriftligt källmaterial. Vi har även utfört en kvalitativ intervjustudie med 8 före detta elitsatsande kvinnor och 1 man.</p><p>Resultat</p><p>Det finns före detta elitsatsande män på ledande positioner och orsaken till att det i princip bara finns män och inte före detta elitsatsande kvinnor, är den homosocialitet som råder i svensk tennis. Alla kvinnor kan bidra med kunskap och erfarenhet, men få vill göra det på grund av homosocialiseringsproblematiken. De få före detta elitsatsande kvinnor som finns på ledande positioner, beskriver samma erfarenheter som de kvinnor som inte finns på ledande positioner, vilket visar att förändringar inte har skett i svensk tenniskultur.</p><p>Slutsats</p><p>Det finns få före detta elitsatsande kvinnor i svensk tennis, men överhuvudtaget lyser kvinnorna med sin frånvaro. Svensk tennis måste börja arbeta aktivt med jämställdhet och ta tag i homosocialiseringsproblemet. Fler kvinnor på ledande positioner gynnar svensk tennis i form av ökade intäkter både från RF-bidrag och från övriga verksamhetsintäkter. Jämställd könsfördelning ger dessutom ett bättre arbetsklimat eftersom vi får in både kvinnligt och manligt synsätt i verksamheten.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:gih-49 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Brozén, Linn, Lindström, Jenny |
| Publisher | Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Stockholm : Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
| Relation | C-uppsats Sport Managementprogrammet, ; 46:2006 |
Page generated in 0.002 seconds