Return to search

Dödsskjutningen på Furuviksparken : En kvalitativ studie om Furuviksparkens kriskommunikation under schimpansincidenten / The Fatal Shooting at Furuviksparken : A Qualitative Study on Furuviksparkens Crisis Communication during the Chimpanzee Incident

Vi har genomfört en innehålls- och textanalys samt retorisk analys av Furuviksparkens inlägg på Instagram och uttalanden i press och tv under schimpansincidenten 2022 i syfte att undersöka hur de använt olika strategier och retoriska medel för att upprätthålla sitt anseende och image. Med Image Repair Theory, Situational Crisis Communication Theory och retorikens appellformer har vi kunnat identifiera hur Furuvikparken använder olika strategier inom dessa teorier samt retoriska medel. I vår studie framkommer flera betydelsefulla resultat som ger insikter i hur Furuviksparken formulerade sina budskap under schimpansincidenten. En framstående observation är användingen av varierande retoriska strategier beroende på medieform. Furuviksparkens Instagram-inlägg utmärker sig genom en konsekvent ton och budskapsstruktur över tid, vilket indikerar en medveten ansträngning att bibehålla ett förtroendeingivande varumärke. Vidare visar studien på en dynamik i de retoriska strategierna över krisens förlopp. Pressutlåtanden och tv-intervjuer genomgick förändring där olika strategier som tillrättaläggande och återuppbyggnad användes i olika faser av krisen. Slutligen, vår analys pekar på en medveten användning av situational crisis communication- och image repair-strategier. Furuviksparken har strategiskt tillämpat dessa stratgier för att hantera och reparera sitt rykte under schimpansincidenten. Strategierna kan ses som ett försök att påverka uppfattningen om organisationen och skapa en positiv bild trots krisen. / We have carried out a content and text analysis as well as a rethorical analysis of Furuviksparkens posts on Instagram and statments in the press and on television during the 2022 chimpanzee incident in order to study how they used different strategies and rethorical means to maintain their reputation and image. With Image Repair Theory, Situational Crisis Communication Theory and rethorical forms of appeal, we have been able to identify how Furuviksparken uses different strategies within these theories as well as rethorical means. In our study, several significant results appear that provide insights into how Furuviksparken constructed its messages during the chimpanzee incident. A prominent observation is the use of varying rethorical strategies depending on the media form. Furuviksparkens Instagram posts are distinguished by a consistent tone and message structure over time, indicating a conscious effort to maintain a trustworthy organization. Furthermore, the study shows a dynamic in the rethorical strategies over the course of the crisis. Press statments and television interviews underwent change where different strategies such as relief and reconstruction were used in different phases of the crisis. Our analysis points to a conscious use of situational crisis communication- and image repair strategies. Furuviksparken has strategically applied these strategies to manage and repair its reputation during the incident. The strategies can be seen as an attempt to influence the perception of the organization and create a positive image during the incident.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-64163
Date January 2023
CreatorsJohansson, Wilma, Grane, Ellen
PublisherMalmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0025 seconds