I den här studien undersöks hur samverkan fungerar i arbetet med våld i nära relation utifrån personers erfarenheter av arbetet. Våld i nära relation är ett globalt folkhälsoproblem som främst drabbar kvinnor och kan leda till hälsokonsekvenser som både är fysiska och psykosociala. Våld i nära relation kan ske på många sätt och yttra sig som psykiskt våld, fysiskt våld, sexuellt våld samt försummelse. Eftersom att våld i nära relation är en komplex fråga kräver det många aktörers samlade samverkan för att kunna garantera att våldsutsatta individer och våldsutövare får rätt stöd och bästa möjliga hjälp. De aktörer som är iblandade i samverkansarbetet kring våld finns i alla samhällsnivåer och kan vara både statliga och icke-statliga organisationer och samverkan kan ske inom organisationer eller mellan dem. Studiens syfte var att undersöka erfarenheter av hur samverkan fungerar i arbetet med våld i nära relation. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Ett nätverksurval genomfördes för att få kontakt med intervjupersoner. Sju kvinnor och en man intervjuades och en manifest innehållsanalys genomfördes för att analysera det insamlade materialet. Resultatet av studien visar att intervjupersonerna upplever att samverkan mellan aktörer är avgörande i arbetet med våld i nära relation. Intervjupersonerna menar också att det måste finnas rätt förutsättningar för en fungerande samverkan där tid, resurser, ekonomiska medel och närhet lyfts fram som avgörande. Resultatet har tydliga kopplingar till RDIC-modellen som används för att utvärdera samverkan. Olika resurser i form av tid, ekonomiska medel, personal och närhet till varandra både gällande avstånd och perspektiv och kunskap anses viktigt i samverkansarbetet. De utmaningar som finns kring samverkan i arbetet med våld i nära relation är skilda uppfattningar om vem som initierar samverkan, otydlig ansvarsfördelning, skillnader i kunskapstraditionerna, att arbetet sker i stuprör inom den egna organisationen samt en hård sekretess och tystnadsplikt kring individen. Då våld i nära relation är ett område med många inblandade aktörer måste dessa kunna samverkan för att garantera att insatser som riktas mot individen leder till adekvat hjälp och stöd för denne.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-44957 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Follmer, Maja |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds