Kolliderare är en typ av partikelaccelerator som används till att kollidera subatomiska partiklar och är viktiga för utförandet av experiment i partikel- och kärnfysik. Laddade partiklar accelereras och hålls i separata omloppsbanor med dipol- och kvadrupolmagneter, och deras banor korsar varandra minst en gång. De laddade partiklar som åker i en omloppsbana kan generaliseras till en laddad partikelstråle. Dessa strålar propagerar åt motsatta håll, och när dessa kolliderar rakt in i varandra, är laddningarna så tätt fördelade att dess elektriska fält påverkar partiklarna i den motgående strålen. Denna så kallade beam-beam effekt begränsar prestandan på kolliderare, och det är därför av intresse att kunna beskriva denna effekt med en såprecis modell som möjligt. I denna rapport testas en modell av beam-beam effekten som baserar sig på en modell som beskrevs av M. A. Furman, K. Y. Ng och A. W. Chao i rapporten "A Symplectic Model of Coherent Beam-Beam Quadrupole Modes"från 1988, men med en ändring på hur de elektriska fälten påverkar de laddade partiklarna. Denna modell testas därefter mot Furmans modell, och den nya modellen utvärderas. Den nya modellen ger stabilare strålningsspridningar under inverkan av beam-beam effekten jämfört med Furmans modell.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-325488 |
Date | January 2017 |
Creators | Ekman, Johannes |
Publisher | Uppsala universitet, FREIA |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Relation | TVE ; TVE-F 17 030 juni |
Page generated in 0.0015 seconds