År 2003 introducerades en checklista för patienters kliniska status och vårdplats på neurointensivvårdsavdelningen (NIVA) på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Studiens syfte var att utvärdera denna checklista som verktyg i klinisk verksamhet med fokus på brister, åtgärder och användarvänlighet. Studien består av tre delar och är deskriptiv med kvantitativ ansats. En observationsstudie av tvärsnittskaraktär där funna brister och åtgärder studerats, en journalgranskning där användarvänlighet studerats och en enkätstudie avseende intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade att checklistan var användarvänlig med nyttjandefrekvens på 100 %. Intensivvårdssjuksköterskorna ansåg att checklistan inverkar positivt på arbetet, utgör ett stöd och bidrar till ökad patientsäkerhet. Den vanligast funna bristen var larmgränser. Totalt påträffades brister i 38 % av fallen och dessa gav en åtgärdsfrekvens på 77,5 %. En signifikant skillnad avseende åtgärdsfrekvensen påträffades mellan dag- och nattpass. Slutsatsen är att checklistan bidrar till att brister upptäcks och åtgärdas, den är användarvänlig och personalen är positivt inställd till den. En modifierad checklista skulle kunna användas inom intensivvårdsavdelningar generellt och säkerställa att personal arbetar på ett likvärdigt sätt och medföra en mer patientsäker vård där rätten till lika vård för alla efterlevs inom checklistans avsedda område. / This study aimed to evaluate a checklist, with regard to the workstation and the clinical status of the patient, used at the neuro-intensive care unit, NIVA, at a university hospital in central Sweden. The design of the study is descriptive with quantitative data and consists of three parts. An observational, cross-sectional study where flaws and measures where studied, a journal review where the usability where studied and a survey in which critical care nurses expressed their experiences and perceptions. The results showed that flaws where found in 38 % of all cases and these gave a measure frequency of 77,5 %. The checklist was user friendly with utilization of 100 %. According to the critical care nurses the checklist had a positive impact on their daily work, it provided support and contributed to increase patient safety. The conclusion is that the checklist contributes to detection and correction of flaws, it is user fiendly and the critical care nurses have a positive mindset about it. A modified checklist could be used in intensive care settings in general to ensure that staff are working on an equivalent basis and provide a more patient-safe care.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-176670 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Sundh, Karin |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds