I dag förekommer missbruk av aktiebolag som associationsform på grund av den låga risken till att åläggas ett personligt betalningsansvar. Det är därför relevant att undersöka varför missbruket förekommer och om det finns en koppling till ekonomisk brottslighet i insolvensrättsliga kontexter. Därför undersöks det om den aktiebolagsrättsliga, insolvensrättsliga och den ekonomiska brottslighetens reglering samverkar. I denna framställning redogörs för de skadeståndsbestämmelserna i aktiebolagslagen och de huvudsakliga förutsättningarna och syftet med det personliga ansvaret för styrelseledamöter och den verkställande direktören. Framställningen belyser även ekonomisk brottslighet som begås i insolvensrättsliga kontexter med särskilt fokus på konkursbrott. Den slutliga avsikten med uppsatsen är att beskriva den problematik som förekommer vid ekonomisk brottslighet i samband med konkurser och om dagens reglering kan göra någon personligt ansvarig enlig aktiebolagslagen. Det går inte att undgå att aktiebolagen har en stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen och det svenska välståndet samt för näringslivet i synnerhet. I dag riktas stor uppmärksamhet åt så kallad ”corporate governance” det vill säga hur bolag bör styras. På senare tid har även stor uppmärksamhet ägnats åt aktiebolagens struktur och organens befogenheter samt skyldigheter. Då samhället är i ständig utveckling, förändras även förutsättningarna för aktiebolagen. Trots detta har regleringen kring det personliga skadeståndsansvarets för bolagsledningen ungefär varit densamma sedan 70 år tillbaka i tiden. Likt aktiebolagen har ekonomisk brottslighet stor påverkan på staten. Dessa två områden, aktiebolagsrätten och den ekonomiska brottsligheten, behöver samverkas för att näringsidkare inte ska stimuleras till att genom sitt aktiebolag, begå ekonomisk brottslighet. Det insolvensrättsliga området är också en står del av detta samspel, då stor del av ekonomisk brottslighet faktiskt begås när bolagen är på obestånd. Den ekonomiska brottsligheten kan sägas påverkas av tre faktorer, lagstiftningen, näringslivets strukturer och samhällets attityd till staten. Förhållandet mellan den ekonomiska brottsligheten och insolvens, framför allt konkurs, är omväxlande. Dels begås ekonomisk brottslighet när företaget är på obestånd eller när fara till obestånd finns. Dels utnyttjas konkurser som en del i en brottsplan för den ekonomiska brottsligheten. Efter en genomgång av lagstiftning, förarbeten, prejudikat och doktrin på områdena sammanvävs problemformuleringarna i en avslutande diskussion som utmynnar i en slutsats som besvarar framställningens syften. Där det kan konstateras att gränsdragningen mellan aktiebolagsrättsligt respektive det personliga ansvaret är hårfint i och med den bristfällighet som föreligger. Den ekonomiska brottsligheten samt insolvensförfarande är inte heller fulländade. En samverkan över rättsområdena skulle reda ut frågetecken, täcka luckorna i lagstiftningen och få lagstiftningen levande igen. Denna förändring är av stor vikt, för att förtroendet till staten, rättssamhället och näringslivet ska bevaras.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-68521 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Lindahl, Sofie |
| Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds