Syftet med denna studie har varit att få en djupare kunskap om hur barn har framställts som könade subjekt i bilderböcker över tid. Vidare har vårt syfte varit att belysa vad vuxna aktörer med stark relation till barnlitteratur menar att detta kan ha för betydelse i förskolan. För att kunna undersöka vårt syfte har vi belyst följande frågeställningar: - Hur framställs kön i bilderböcker från tidigt 1900-tal, respektive tidigt 2000-tal? - Hur resonerar vuxna aktörer om betydelsen av kön i bilderböcker?Studien bygger på barnboksanalyser och kvalitativa intervjuer. Analyserna behandlar sex stycken bilderböcker, tre från tidigt 1900-tal och tre från tidigt 2000-tal. Denna metod valdes för att få en djupare kunskap av bilderböckernas förändring. Intervjuerna är genomförda med hjälp av en intervjuguide (se bilaga) där vi beskriver frågorna som vi tar upp vid varje enskilt intervjutillfälle. Informanterna var tre vuxna aktörer med stark koppling till barnlitteratur. Dessa bestod av en litteraturvetare, en barnboksförfattare och en genuspedagog. Genom att ha använt oss av både kvalitativa intervjuer och barnboksanalyser har vi kommit fram till en markant skillnad i hur barn framställts som könade subjekt i bilderboken över hundra år. I förskolans verksamhet anser informanterna att det är viktigt att bevara den äldre barnlitteraturen och diskutera kring dem. Barnbokens utveckling tror vi främst beror på hur samhället och synen på barn har förändrats.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-116952 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Jonsson, Angelica, Grefve, Linnea |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds