Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning man kan se studier på en legitimationsgrundande psykoterapeututbildning som ett karriärdrag, och hur en sådan karriär i så fall kan definieras. I studien har 60 legitimerade psykoterapeuter med inriktning familjeterapi som studerat vid Linköpings universitet under åren 2002-2014 (n=87) svarat på en enkät med fasta svarsalternativ, samt några öppna frågor. Resultaten visar att titeln som legitimerad psykoterapeut medfört löneökning för 63 %. Av respondenterna titulerar sig 58 % som legitimerad psykoterapeut, 27 % har fått utökade befogenheter i samband med legitimationen, och 12 % har befordrats. I samband med legitimationen har 33 % fått utökat ansvar och 40 % anger familjeterapi som huvudsaklig sysselsättning. De stora arbetsgivarna även efter avslutad utbildning är kommun och landsting, där 73 % är anställda. En markant ökning har dock skett av antalet egna företagare, från 20 % till 40 %. Den karriär som görs av legitimerade psykoterapeuter är huvudsakligen en expertkarriär, dvs. en karriär där man är expert inom sitt yrkesområde, en horisontell karriär. En utbildning till legitimerad psykoterapeut leder till en ökad grad av eget företagande. / This study aims to examine to what extent following a course of study leading to a diploma in psychotherapy can be seen as a strategic career-related move, and how, in that case, such a career can be defined. The degree entitling the recipient to the Swedish title "legitimerad psykoterapeut" is difficult to translate literally; it is usually considered equivalent to, but is not specified as, an M.Sc. It is officially a degree within the health care field, with concurrent obligations, and is hereafter referred to as "qualified psychotherapist". 60 qualified family psychotherapists who studied at Linköping University between 2002 and 2014 (n=87), replied to a questionnaire containing fixed answer alternatives and a few open questions. The results show that acquiring the title of qualified psychotherapist led to a rise in income by 63%. Of all the respondents, 53% actually use the title, 27% acquired more authority, 12% were promoted, and 33% reported being granted a higher level of responsibility after acquiring the title. Family therapy was reported as the major occupation of 40% of the respondents. Local councils (kommuner) or district health authorities (landsting) employed 73% of the respondents, although there has been a significant increase, from 20% to 40%, in the proportion of family psychotherapists who are also partly or solely self-employed. The career of a qualified psychotherapist is thus largely the career of an expert within the field, a "horizontal" career. Completing the requirements for qualification as a psychotherapist leads to an increased level of self-employment.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-135481 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Strand, Marianne, Hammar, Tet |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0052 seconds