Det flippade klassrummet, eller the flipped classroom som det heter på engelska, är en relativt ny undervisningsmodell som vänder upp och ner på undervisningen. Det centrala i modellen ligger i att byta plats på lärarens genomgångar och elevens hemuppgifter. Eleverna tar därmed, t.ex. via förinspelade videoklipp, del av lärarens genomgångar utanför lektionstid och får sedan möjlighet att tillsammans med lärare och klasskamrater bearbeta materialet inom ramen för lektionstiden. I den här studien har jag, utifrån en fenomenografisk forskningsansats, undersökt lärares uppfattningar om hur deras elevers lärande påverkas av undervisningen i ett flippat klassrum. Studiens empiriska underlag består av öppna enkätsvar från 47 lärare, vilka själva tillämpar dessa principer i sin undervisning. Den fenomenografiska kvalitativa analysen genererade åtta olika kategorier med uppfattningar om hur elevers lärande påverkas av undervisning i ett flippat klassrum. Sex av dessa kategorier hade karaktären av positiv påverkan på elevernas lärande och två kategorier karaktäriserades av negativ påverkan på elevers lärande. Resultaten i denna studie visar att lärares uppfattningar om elevers lärande i ett flippat klassrum varierar och innehåller påverkansfaktorer som både kan ses som pedagogiska vinster och utmaningar. Flera av kategorierna går även att härleda till och förklara med stöd i sociokulturella idéer och teorier, som den proximala utvecklingszonen, medierande artefakter och scaffolding.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-70135 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Karlsson, Stefan |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.011 seconds