Byggnadsdelar av hållbara material är viktigt för att uppnå de miljömål som satts upp för Agenda 2030 samt för att skapa ett mer hållbart samhälle. För att bidra till detta analyserades och jämfördes olika uppbyggnader av bjälklag och innerväggar tillverkade av trä. Byggnadsdelarna ska uppnå de tekniska kraven som ställs och hur de olika skiljer sig i kostnad och CO2e-utsläpp vid olika spännvidder och laster. Bjälklagen och innerväggarnas olika materialskikt kontrollerades för att undersöka vilket skikt som bidrar med det högsta utsläppet, för att göra det möjligt att utveckla materialet i framtiden. En jämförelse utfördes för bjälklagen tillverkade av korslamminerat trä och betonghåldäckets kostnad och undersöka om användningen av träbjälklaget blir mer lönsamt. Arbetet utgick ifrån fyra alternativa typer av bjälklag och två typer av bärande innerväggar till en skolbyggnad som Sweco ansåg intressanta att utvärdera. Utformningen på dessa bjälklag och väggar bestämdes i detalj genom val av materialskikt för att uppfylla de tekniska kraven och dimensionering av de bärande delarna i konstruktionerna. För bjälklagen dimensionerades stommen utifrån spännvidder mellan 4–12 meter och väggarna dimensionerades utifrån antagandet att skolbyggnaden bestod av fyra våningsplan. Efter att detaljutformningen bestämts beräknades materialvolymerna som sedan låg till grund för kostnadsberäkning och klimatpåverkan. Det fyra bjälklagstyperna var baserade på KL-trä, limträ, lättbalk och betonghåldäck som bärande konstruktion för skolbyggnaden medan de två väggtyperna konstruerades av KL-trä och reglar. Resultatet bidrar till att undersöka vilken stomme som är mest effektiv utifrån ett kostnads och klimatperspektiv samt ge ökad kunskap om trästommars egenskaper. Jämförelsen visar att bjälklagen tillverkade i trä är mer gynnsamt ur ett klimatperspektiv för alla träbjälklag medan kostnaden varierar beroende på vilket träbjälklag som kontrollerades. Genom att undersöka kostnaden utifrån ett framtidsperspektiv kan trästommar vara mer lönsamt. För bjälklagen var limträbalken fördelaktigast för kostnaden för alla spännvidder. KL-trät var dock mest gynnsam utifrån utsläppet för spännvidderna 4–8 meter medan lättbalken hade det högsta utsläppet. För innerväggarna var kostnaden högst för KL-trät men hade det lägsta utsläppet upp till tre våningar därefter hade regelstommen ett lägre utsläpp. De slutsatser som kan dras utifrån arbetet är att trästommar är mer lönsamt ur ett hållbarhetsperspektiv dock har trä en relativt hög kostnad i dagsläget. Limträbjälklaget och regelväggen har en relativ låg kostnad i jämförelse med de andra och ett lågt utsläpp som skulle kunna användas för att bidra till de uppsatta klimatmålen. En minskad kostnad av trä skulle göra att respektive träbjälklag är mer lönsamma utifrån både kostnaden och klimatet i jämförelse med betong.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-210011 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Agardh, Ella |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0085 seconds