Att förstå olika tumörers biologi är en viktig förutsättning för att kunna utveckla nya cancerbehandlingsmetoder. Ett nytt verktyg inom cancerterapin, både för att förstå tumörers uppkomst samt hitta nya läkemedelsmål och behandlingar, är det mycket potenta genredigeringsverktyget Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats med CRISPR-Associerade proteiner, CRISPR-Cas9. Det är ett adaptivt immunförsvar funnet hos prokaryoter. CRISPR är ett programmerbart RNA-guidat system som har DNA som mål. Tekniken går att tillämpa inom cancerimmunologin genom att t ex manipulera T-celler på olika sätt. Syftet med den här litteraturstudien var att: 1) undersöka vilka idag pågående kliniska prövningar, med cancerimmunologisk inriktning, som använder sig av CRISPR-Cas9 samt 2) vilka resultat som framkommit; 3) hur CRISPR-Cas9 ska kunna levereras till celler in vivo; 4) vilka problem har stötts på samt 5) hur framtiden kan se ut med CRISPR inom cancerforskningen. Information inhämtades under tidsperioden januari till maj 2019 på främst PubMed, clinicaltrials.gov och Google. Idag pågår 8 kliniska prövningar men studierna har ännu inte publicerat några resultat. Att finna en lämplig leveransmetod för leverans av CRISPR till målcellen är en av de stora utmaningarna med CRISPR där virala metoder är den leveransmetod som hittills har använts mest. Många studier undersöker möjligheterna med lipida nanobärare men ingen leveransmetod överträffar någon annan i dagsläget. Problem som framkommit med CRISPR-Cas9-tekniken är att metoden kan orsaka cancer vid redigering i celler som saknar p53 (ett viktigt tumör-supressor-protein); det kan orsaka patogena konsekvenser pga långa deletioner då Cas9 klyvt DNA; samt Cas9 kan klyva på andra ställen i genomet än det önskade. I framtiden kan CRISPR, med olika Cas-proteiner, komma att användas för att bland annat tillverka universella T-celler med chimär antigenreceptor (CAR-T-celler), förstå tumörers uppkomst och utveckling, finna nya läkemedelsmål, radera DNA-sekvenser från virus som inkorporerat sitt genom i vårt, och kanske även för redigering i könscellslinjen för att minska risker för bland annat cancerutveckling. / Understanding the biologi of tumors is an important prerequisite to develop new methods for cancer treatment. The gene editing tool Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats (CRISPR) with CRISPR-associated proteins (Cas9), CRISPR-Cas9 is a new tool in cancer therapy, both for understanding the origins of the tumors and for finding treatments and drug targets. It is an adaptive immune system in prokaryotes. CRISPR is a programmable RNA- guided system which targets DNA. The technology is applicable in cancer immunology by e.g. manipulating T-cells. The purpose of this literature study was to: 1) investigate which cancer immunotherapy clinical trials, using CRISPR-Cas9, that are ongoing today and 2) which results have emerged so far; 3) how CRISPR-Cas9 can be delivered to cells in vivo; 4) which problems have arisen, and 5) what the future might hold for CRISPR within cancer research. The information was gathered from January to May 2019 from primarily PubMed, clinicaltrials.gov, and Google. Today, 8 clinical trials are ongoing but the studies have not yet published any results. One of the main challenges of CRISPR is finding a suitable methodology of delivery where viral methods is the one that has mainly been used. Many studies investigate possibility of lipid nanocarriers but as of today, no one single delivery system is superior to the others. The problems with CRISPR-Cas9 that have emerged is that it can cause cancer when editing cells that are missing p53 (an important tumor suppressing protein); it has pathogenic consequenses due to long deletions as Cas9 cuts DNA; and Cas9 can cut the DNA at off-targeted sites. In the future, CRISPR with different Cas-proteins, can be used to manufacture universal Chimeric antigen receptor T cells (CAR-T-cells), understanding the origin and development of tumors, finding new drug targets, deleting DNA-sequences from viruses that have incorporated their genome into ours, and maybe also for editing the germ line in order to reduce the risk of e.g. developing cancer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-85390 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Eckerbert, My |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds