Nätkränkningar är ett växande problematiskt fenomen i dagens samhälle. Många ungdomar upplever att de blir kränkta på sociala medier, både av bekanta och icke bekanta personer. Studien syftar till att lyfta fram hur motstridiga normer kan tänkas ha en inverkan på ungdomars resonemang kring nätkränkningar och bygger på fem fokusgruppintervjuer med ungdomar. Resultatet visar att ungdomarna anser att alla har valfrihet kring vilka selfies de publicerar på sociala medier, samtidigt som de som utsatts för nätkränkningar ibland får skylla sig själva. Friheten som ungdomarna anser att alla har rätt till är inte alltid på lika villkor eller förbehållslös, det tycks finnas olika normer för olika personer, bland annat killar och tjejer. Med hjälp av Perssons tolkning av Goffmans dramaturgiska ansats, Engdahls resonemang kring frihet och socialt tvång, attributionsteorier och teorin om kognitiv dissonans tolkas detta som att det är lättare för tjejer att korsa gränsen till överdelning genom lättkläddhet på selfies. De som utsatts för nätkränkningar tillskrivs olika personliga attributioner, då ungdomarna upplever att alla vet om riskerna. Vilka attributioner som tillskrivs beror främst på hur nära relation den som tillskriver har med den utsatta. Motstridiga normer skapar kognitiv dissonans hos ungdomarna vilka kommer till uttryck under intervjuerna. / Online denigrations is a growing problem in today's society. Many teenagers feel that they get violated on social media by both familiar and non-familiar people. The study aims to highlight how contradictory norms may have an impact on teenager’s reasoning about online denigrations and is based on five focus group interviews with teenagers. The results show that the teenagers believe that everyone has the freedom of choice about which selfies they publish on social media, even though the person subjected to online denigrations sometimes have themselves to blame. The freedom of choice does not always apply on equal terms or unconditionally, there seems to be different norms for different people, inter alia, boys and girls. With the help of Persson’s interpretation of Goffman’s dramaturgical model, Engdahl’s reasoning about freedom and social constraints, attribution theories and cognitive dissonance, we interpret this to mean that it’s easier to cross the border to oversharing for girls, mainly by being underdressed in the selfies. Because the adolescent perceive that everyone knows about the risks of publishing selfies, the victims of online denigrations are attributed with different personal attributions, mainly depending on how close the relationship are between the victim and the one attributing. Conflicting norms creates cognitive dissonance in the teenagers as being expressed during the interviews.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-27873 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Karlsson, Marie, Lagergren, Lisa |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds