I flera studier som gjorts under de senaste åren framkommer det att svenska grundskoleelever presterar allt sämre i matematik. Skolverkets granskningar pekar på ett flertal tänkbara orsaker som kan ligga bakom elevernas sjunkande resultat, däribland pedagogernas bristande kompetens. Åtgärder för att främja och förbättra situationen har bl.a. inneburit satsningar på kompetensutveckling för yrkesverksamma pedagoger, i syfte att förändra och förbättra matematikundervisningen. Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa vilka faktorer som pedagoger anser vara stödjande respektive hindrande för att delta i kompetensutveckling. Dessutom är syftet att undersöka på vilket sätt kompetensutveckling bidrar till att utveckla det laborativa arbetssättet i matematik i förskoleklass, samt hur implementering och utvecklingsarbete är tänkt att ske. Studien bygger på 10 intervjuer med pedagoger i förskoleklass som deltagit i kompetensutveckling kring laborativt arbetssätt i matematik. Resultatet från studien visar att pedagogerna anser att de fått en fördjupad kunskap såväl didaktisk som ämnesrelaterad, vilket bidragit till en förändrad syn på elevernas matematiska förmågor. Pedagogerna upplever att fler av elevernas förmågor synliggörs på ett tydligare sätt genom det laborativa arbetssättet och att de själva stärkts i sin yrkesroll.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-103702 |
Date | January 2014 |
Creators | Wallby, Helene |
Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0069 seconds