Med en stor central hall på över fyra våningar skiljer sig byggnaden från det klassiska konstmuseet. Rummet ger med sina vita betongväggar och massiva skala inte bara plats åt konsten, utan förstärker den också. Det diffusa ljuset från takfönstret ger en sakral stämning och hallen kan hålla allt från en enskild tavla till enorma statyer, men också filmvisningar och teater. Samtidigt finns möjligheter till mer traditionella utställningar i de mindre omgivande hallarna. I övrigt finns möjlighet till föreläsningar och undervisning i anslutning till entrén och shoppen. Byggnaden är också mer än bara en konsthall för Uppsala och årummet. De sunkiga båtarna tas bort och istället skapas ett stadsrum där parken möts av terrasser och byggnader på andra sidan vattnet. En restaurang med uteservering i söderläge mot parken ramar in och skapar en ny mötesplats i ett idag outnyttjad vattenrum. Konsthallen vänder sig mot parken och försöker vara lagom iögonfallande i skarpa linjer, vit betong och svarta granit, utan att ta för mycket plats på kajen. / The building differs from the traditional art museum with a large central hall with a height of over four stories. The room with its massive white concrete walls does not only provide a place for art, but enhances it. The faded light from the skylight creates an atmosphere of serenity and the room can give space for everything from the smallest painting to large statues, but also theatre and screenings. The smaller surrounding rooms can house more traditional exhibitions. In connection with the entrance and shop there are rooms for lectures and workshops. The structure gives more than just an art gallery to Uppsala and the river with its surroundings. The old boats are removed and the park is instead met with terraces at the opposite side of the water. A restaurant in conjunction with the terraces frames the water and creates a venue in an otherwise unused water space. The entrance faces the park and attempts to be eye-caching in sharp lines, white concrete and black polished granite, without being too extreme.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-146084 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Eriksson, André |
| Publisher | KTH, Arkitektur |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds