Denna uppsats undersöker motiven bakom byggandet av fjärrvärmesystem i Tre svenska städer. Sopförbränningsanläggningen Ålidhemsverket i Umeå, samt det fjärrvärmesystem som är kopplat till anläggningen, och fjärrvärmesystemen i Karlstad och Mjölby. I fallet Ålidhemsanläggningen var Umeås växande befolkning, med ökad befolkningstäthet som följd en viktig faktor. Politikerna menade att luftföroreningarna till följd av eldning för bostadsvärme riskerade bli omfattande. Även sophanteringen väntades bli problematisk i takt med att staden blev större. När stadsdelen Ålidhem skulle byggas under 1960-talet uppstod ett läge där värme från sopdestruktion kunde användas. Miljonprogramssatsningen var en av de stora anledningarna till att fjärrvärmesystem byggdes i många svenska städer. De tre städerna byggde sina respektive system i olika tider varför det är intressant att jämföra dessa tre fall. Karlstads fjärrvärmesystem var det första i Sverige och stod klart under sent 1940-tal, Umeå byggde sitt under sent 1960-tal medan byggandet i Mjölby skedde under 1980-talet. I Karlstads fall var det behovet av extrakraft som ledde till byggande av kraftvärmeverk, och sedan fjärrvärmesystem. I Umeå var miljöaspekterna centrala. I Mjölby bestod drivkrafterna i stor utsträckning av statligt förd energipolitik i tiden efter oljekriserna, då politikerna hade för avsikt att minska landets beroende av fossila bränslen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-136572 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Stefansson, Eric |
| Publisher | Umeå universitet, Ekonomisk historia |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds