En stor del av den svenska befolkningen har någon form av hjärt- och kärlsjukdom. Vi avser ge allmänsjuksköterskor en ökad kunskap om vad patienter i denna sjukdomskategori vill ha för information för att kunna möta dessa patienter på ett så bra sätt som möjligt. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vilken information patienter med kranskärlssjukdom och deras anhöriga anser sig behöva före utskrivning och under tiden därefter samt att undersöka den av sjuk- sköterskan prioriterade informationen. Metod: En litteraturstudie där vi använt nio artiklar som granskats enligt Forsberg & Wengströms (2003) bedömningsmall samt enligt Polit et als (2001) granskningsprotokoll medavseende på vetenskaplighet och kvalitet. Artiklarna har sökts i bl a databaserna Pubmed, Cinahl och Blackwell synergy. Sökorden som använts är bl a Angina Pectoris, Myocardial Infarction, Patient Education och Patient Satisfaction. Resultat: Det finns en oenighet om hur patienten, anhöriga och sjuksköterskan prioriterar information efter en kranskärlssjukdom. Patienterna och deras anhöriga prioriterar information om symtom och livsstilsfaktorer. Vidare anser sjuk- sköterskorna att stöd och support i samhället är viktigast att informera om. Slutsats: Det är viktigt att patienten och anhöriga ges möjlighet till en aktiv roll i informations- processen och får vara med så mycket som möjligt och bestämma vilken information som ska ges. / A major part of the Swedish population suffers from some kind of coronary arterydisease. Our wish is to give nurses an increasing knowledge about what patientswith this diagnosis wish to be informed about so that the nurses can meet thesepatients as good as possible. The purpose of this literature study is to elucidate theinformation needs of patients with coronary artery disease and their next of kin before discharge and the time afterward and to investigate the prioritized informationfrom the nurse. The method used was a literature review were nine articles were reviewed according to Forsberg & Wengström (2003) and Polit et al (2001). The databases used were Pubmed, Cinhal and Blackwell synergy and the terms used were Angina Pectoris, Myocardial infarction, Patient Education and Patient Satisfaction. Result: There is a dissonance between what the patient, the next of kin and the nurse is ranking to be the most important item to be informed about after a coronary disease. The patients and next of kin prioritize information about symptoms and lifestylechanges. The nurses held that support in the community is the most important item to inform about. Conclusion: It is important that the patient and next of kin get a chance to have an active role in the information process and as much as possible get involved in the decision making on what information to give.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-26361 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Rasmusson, Klara, Wicktor, Patrik |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö högskola/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds