Kriser drabbar samhället med jämna mellanrum och uppstår av olika anledningar, hur stor påverkan krisen kommer att ha är svårt att avgöra innan den väl är ett faktum. För att bemöta och mildra kriser krävs i många fall krishantering, vilket föranleder att många organisationer tar fram planer att förhålla sig till under krissituationer. Kommunal krishantering utgör ett intressant studieobjekt då deras organisation är byråkratiskt präglad och designad för att verka i en förutsägbar miljö, vilket är raka motsatsen till vad de tvingas att göra under en krissituation. Denna studie har undersökt två svenska kommuners hantering av krisen som utlöstes av viruspandemin covid-19 utifrån ett teoretiskt ramverk som bygger på olika aspekter av krishantering. För att studera detta har kommunernas styrdokument analyserats och individer med olika koppling till dessa har intervjuats. Studien visar att de studerade kommunerna – Södertälje kommun och Enköpings kommun – i relativt stor utsträckning tycks följa styrdokumenten i sitt agerande, men att de även har visat prov på viss improvisation med hänsyn till krisens omfattning och natur. Södertälje kommun tycks följa krisplanen i största möjliga mån, medan Enköpings kommun å andra sidan verkar ha större benägenhet att agera fritt utifrån krisplanen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-415541 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Karhukorpi, Henry, Lundgren, Elin |
| Publisher | Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds