Slow Food-rörelsen tror på sitt gastronomiska koncept att nöjet av god mat inte bara är en grundläggande rättighet utan en viktig länk mellan platser, människor och kulturer. Att kunna skydda maten som kulturarv, tradition och kultur är vårt gemensamma ansvar som gör nöjet möjligt. Maten är inkluderad i många aspekter av livet som till exempel kultur, politik, natur, miljö, jordbruk och inte minst turism. Den är inte bara näring, rättighet och medel att mätta hunger utan en attraktion som lockar och skapar upplevelse. Maten var tidigare inte en huvudanledning att boka en resa utan den var en biprodukt och ett basalt behov som måste tillfredställas under vistelsen på en plats. Under det senaste de4cenniet har detta tillfredställande behov omvandlats till en upplevelsegenerator som är starkt bunden till historia, tradition och seder. Den har också uppnått status som en estetisk komponent som säljer en destination och som har förmågan att göra en plats synlig. Maten skapar rörlighet, identitet, äkthet och bidrar till en helhetsupplevelse. Födan har också förmågan att involvera alla sinnen och att bidra till både lokal och regional utveckling. Sveriges regering menar att matturism är värd att satsa på för att den står för cirka 15 % av den totala turismomsättningen. (Tillväxtverket, 2011) En ökad betydelse för mat inom turism skapar kombinationen mat och turism som är intressant och viktig. På ett seminarium om matupplevelsens stora betydelse för turism som ägde rum i Stockholm 2004 samlades landets ledande experter i måltidskulturen. Fil.dr. Susanna Heldt- Cassel förklarade under mötet att regional profilering av matkulturen kan utveckla turism och platsmarknadsföring. Hon poängterade att den lokala maten lyfts fram till en turistattraktion och kan bli en symbol för platsen. Var kan man hitta den specifika maten som bidrar till en plats särprägel? Många europeiska städer skryter med sina saluhallar i turistiska broschyrer som platser för gemensam kultur och identitet som lyfts upp genom matkultur och lokala produkter. Saluhallen är ett sekelskiftesfenomen som idag kopplas till upplevelse och bidrar till platsmarknadsföring och profileringen av en stad. Inne i saluhallar finns ett krav på äkthet, en förståelse för ursprunglighet av födan, inte bara biologiskt utan även kulturellt. Den lokala maten kan höja attraktionen hos en region eller destination och kan därmed skapa bättre affärer för turistentreprenörerna samt stärka turistföretagens utveckling och lönsamhet. Måltidsturism är enormt viktig för samhällets sociala och kulturella utveckling. Saluhallar är idag platser där det genuina tillsammans med tradition och kultur kopplas ihop med det moderna och nya influenser. Uppsatsens syfte är att undersöka konceptet saluhall i Stockholm med fokus på egenskaper som har betydelse för besöksnäringen. Detta syfte har lett fram till följande frågeställningar: Hur kopplas saluhallar till människors identitetsskapande? Vad skapar attraktion och upplevelse i saluhallen? Är saluhallen ett kulturarv och hur förhåller man sig i så fall till det? Hur arbetar saluhallarna för att utvecklas turistiskt?
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-96928 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Sandell, Maja |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds