Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnär kring sekelskiftet 1900. Jag har utgått från ett genusperspektiv och med hjälp av litteratur och brev från brevsamlingen på Jönköpings läns museum har jag övergripande försökt kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna. Med hjälp av mitt material har jag studerat henne i en samhällelig kontext. Jag har undersökt hur hennes uppväxt och sociala kapital påverkat hennes situation. Med hjälp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna i samhället i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som påverkat Esthers förutsättningar att som kvinna nå framgång inom det konstnärliga fältet. De rådande konventionerna om hur en gift kvinna, även ogift, förväntades vara och sysselsätta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag även funnit en osäkerhet och tveksamhet från henne själv angående sitt konstutövande. Esther Ellqvist föddes 1880 på landsbygden i Skåne. Efter att hennes mor Johanna Ellqvist mottagit ett större arv 1889 flyttade familjen till Stockholm där Esther kom att studera på Konstakademin. Esthers familjs förbättrade ekonomi medverkade till gynnsamma möjligheter för henne att lyckas i konstvärlden då utbildning var nödvändig. Vid Konstakademin knöt Esther kontakter och förstärkte sitt sociala kapital. Vänner från den tiden har beskrivit Esther som en levnadsglad ung kvinna och hennes konst som lovande. Dessa beskrivningar har varit av vikt för mig i min undersökning då det knappt finns något dokumenterat om hennes konst. Hon träffade sin blivande man, John Bauer, på Konstakademin. En tid efter hennes avslutade studier gifte de sig, 1906. Hon blev då, förutom konstnär, maka. Privat kom hennes liv till stor del efter giftermålet att cirkulera kring John Bauer. 1915 föddes deras son Benkt Olov, kallad Putte. Esther blev då även moder. Möjligheten till konstnärskarriär blev då ännu svårare. Via breven har jag fått en uppfattning av att Esther tidvis trivdes i rollen som ”konstnärshustru” och anamma tidens strömningar, som kvinnoideologen Ellen Keys teorier om det sköna hemmet, där det estetiska var av vikt. Esther, som så många andra kvinnor, påverkades även av Keys tankegångar om äktenskapet där skilsmässa var en utväg om kärleken tog slut. De sista åren av hennes liv var äktenskapet tidvis stormigt och i slutet talades det om skilsmässa. Tidens lagstiftning angående vårdnadsskap, där mannen hade rätt till barnet, tycktes sätta stop på hennes tankar om skilsmässa. Ändå får jag en uppfattning om att hon var en kvinna av sin tid men dock styrd av tidens rådande konventioner.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-2472 |
| Creators | Malmborg, Elisabeth |
| Publisher | Högskolan i Halmstad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0014 seconds