Vi har intervjuat sju personer på höga toppositioner i Sverige för att fråga dem om deras syn på hinder, möjligheter och jämställdhet i deras karriärer. Vår urvalsgrupp består av fyra kvinnor och tre män. Syftet och bakgrunden till vår studie är att undersöka hur begreppet karriär används och varför kvinnor i så pass liten utsträckning finns representerade på högre ledarpositioner. Den teoretiska referensram som legat till grund för vårt arbete är Rosabeth Moss Kanters glastak (1993), Gisele Asplund (1984) och flera andra uppföljare inom området så som Anna Wahl (2003), Anita Göransson (2004) och Tuija Muhonen (2009). Vi valde en kvalitativ ståndpunkt och har använt oss av semistrukturerade intervjuer i syfte att fånga upp variationen i de olika individernas berättelser. Resultaten visar att både männen och kvinnorna anser sig inte ha gjort karriär då de förknippar begreppet till något negativt. Vi anser att bakgrunden till deras höga befattning grundar sig i en rad faktorer så som en viss typ av utbildning, en viss typ av intresseområde och vissa typer av drivkrafter m.m. Genom vår undersökning framgår att familj och kvotering både kan ses som ett hinder och en möjlighet. Skälet till att representationen är olika bland män och kvinnor på höga ledarpositioner är dels uppfattningen att kvinnor inte vill, vågar eller släpps fram. Bilden håller dock på att förändras, sakta men säkert.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-2690 |
Date | January 2009 |
Creators | Renström Hultgren, Moa, Löwdahl, Malin |
Publisher | Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Högskolan i Halmstad/Sektionen för Hälsa och Samhälle (HOS) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds