H2O är en mycket speciell liten molekyl, som har en väldigt viktig funktion för livet på vår planet. Jordens yta består till 73% av vatten, varav 3% är sötvatten. 79% av allt sötvatten är bundet i glaciärer och isflak. Därför är det viktigt att allt det tillgängliga vattnet är aven god kvalitet. Därför är min stora fråga: vad är vattenkvalitet. Och ur den sprang fem mindre frågor: Vad mäter man? Hur mäter man vattenkvalitet? När mäter man vattenkvalitet? Varför mäter man vattenkvalitet? Vad är elevernas bild av vattenkvalitet? Metoden som valdes var studier av böcker äldre avhandlingar och annan information på internet. För att inhämta informationen från gymnasieelever och gymnasielärare användes intervjuer. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av kemins tre dimensioner och kunskapsemfaser. På grund av arbetets storlek behövdes en begränsning. Därför berör mitt arbete endast de kemiska och fysikaliska begrepp och parametrar som elever i gymnasiet kan mäta genom laboration. Några av de begrepp och parametrar som valdes var till exempel: Alkalinitet, konduktivitet, några tungmetaller, metoder för mätning av syrgasförbrukning, pH-värde och temperatur. under kapitel 2.1 finns hela listan på begreppen och parametrarna som jag valde. Vad dessa begrepp och parametrar innebär var också svaret på första delfrågan. Andra frågan tog upp vilka analysmetoder som kan nyttjas. Även information kring vilka provtagningsinstrument (till exempel Ruttnerhämtare) som kan nyttjas, var man tar sina prov och vad man bör tänka på innan provet hämtas. Den tredje frågan besvarades genom att förklara olika faktorer som man måste tänka på när man väljer datum för vattenprovtagning. Saker som till exempel cirkulationsperioden, vattenflöde och algblomning. Tidpunkter som kunde anges var till exmepel då att dricksvatten mäts minst var tredje år och att badvatten mäts före, under och efter badsäsongen. I fjärde frågan skrev jag om gränsvärden och bedömningsgränser. Samt förklaringar till varför dessa parametrar mäts. För femte och sista frågan kom det fram att den kurs som eleverna läste koncentrerade sig på närsalttransporter och övergödning. Och inom det området så har de tillräcklig kunskap för att klara av framtida studier och förstå de grundläggande fenomenen. Och därmed leva som goda medmänniskor. Men de har inte tillräckling kunskap för att arbeta med det. Men de klarade ändå målen för kursen. Svaret till den stora frågan är att: vattenkvalitet är ett betyg som visar hur duktiga vi är på att ta hand om vattnet och därmed alla djuren och naturen. Och därav titeln: - Vattenkvalitet - vad, hur, när, varför och elevernas bild av detta. Med underrubriken: Vattenkvaliteters betydelse för vårt liv.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-93436 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Ingesson, Emil |
| Publisher | KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds