År 2000 erkändes de fem svenska nationella minoriteterna (samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar) i och med att Sverige skrev under Europarådets ramkonvention om skydd förnationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels-eller minoritetsspråk. Med erkännandettillkom attskolorna blev skyldiga attundervisa om minoriteter. I denna analys har jag först klarlagt vilka skillnader som gjordes i läroplanen efter erkännandetav minoriteterna för att sedan analysera läroböcker i ämnen där minoriteter på något vis behandlas.Analysens syfte var att undersöka om läroböcker i samhällskunskap,svenska och historia från 1990-talet till 2014 implementerat kursplanernas målangående vad som ska ingå i undervisningen om de nationella minoriteterna.I 13 analyserade läroböcker återkommer en skillnad i texterna när det handlar om minoriteternas omfattning, samer får mest utrymme i samtliga läroböcker. De övriga minoriteterna får lite utrymme iläroböckernaochav dessa fårromer tillsammans med judar allra minst. Analysen visar också att nyare böcker i samhällskunskap inte svarar upp till ämnets kursmål.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-255683 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Forslund, Elin |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier ; 2015vt01686 |
Page generated in 0.0023 seconds