Högläsning är en vanligt förekommande aktivitet i de tidiga skolåren. Utvecklingen av läsförståelse är något som, enligt läroplanen, ska påbörjas under dessa år. Det är en lång, tidskrävande process som pågår under hela grundskolan. Hur högläsningen utformas ser olika ut i de olika klassrummen. Eftersom vissa forskare hävdar att många lärare inte utnyttjar högläsningens potential för att utveckla läsförståelse, lägger den här litteraturöversikten fokus på den didaktiska frågan hur. Denna litteraturöversikt utgår från frågeställningen: vilka undervisningsmetoder, som innefattar högläsning, kan främja utvecklingen av elevers läsförståelse i F–3? Två söksträngar skapades. Via dessa hittades åtta studier som var relevanta för frågeställningen. Dessa analyserades och utifrån detta skapades fem teman: ordförråd, aktiviteter under läsning, arbete före, under och efter läsning, koppla text med bild samt mindre grupper. Resultatet pekar på att, för att förbättra elevernas ordförråd behöver eleverna explicit undervisning kring orden. Mindre grupper, aktiviteter före under och efter läsningen och bilder till texterna kan främja elevernas förmåga att återberätta berättande texter, men inte återberättande av faktatexter.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-47370 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Hedberg, Emelie, Mravljov Iversen, Martina, Niklasson, Emma |
| Publisher | Högskolan i Halmstad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds