Åskan har i alla tider påverkat livet på jorden med sin enorma kraft. Det har skapats och berättats många skrönor och historier angående olika budskap och bestraffningar i samband med åska. Inte förrän i modern tid har människan börjat att förstå uppkomsten och fysiken bakom åska, som inte än är helt förklarat i detalj. Sedan år 1987, då blixtpejlsystemet LLP (Lightning Location System) installerades i Sverige, har blixtnedslagen och deras egenskaper registrerats och sparats i stora databaser i Sverige. Detta kan ses som en milstolpe i åskforskningen, då mer information om ett blixtnedslag går att erhållas. Utbyggnader och effektivisering av LLP-systemet (blixtpejlsystemet) sker nu i samarbete med andra nordiska länder. Examensarbetet börjar med en introduktion om hur åska uppkommer samt dess elektriska uppladdningsprocesser för att sedan vidare gå in på blixtens fysik. Därefter följer en presentation av LLP-systemet, dess uppbyggnad och funktion. Fördelningen av blixtnedslag längs södra Sveriges kuster under olika förutsättningar, som tid på året, blixtens amplitud och nedslagsplats har studerats. Olika uppkomna effekter av blixtdensiteten längs kusterna till följd av meteorologiska faktorer, som land- och sjöbris, hävningseffekter samt konvektion har studerats. Studier visar att blixtnedslagens densitet är beroende av underlaget och dess egenskaper, som varierar under årstiderna. Sommartid observeras fler blixtnedslag in över land, medan för höstperioden förflyttas detta maximum ut över hav. Land- och sjöbris kan på västkusten ha en påverkande effekt, då ett intensitets-minimum observeras strax utanför kustbandet. En fallstudie av en åskfrontpassage, som passerade över södra och mellersta Sverige den 16 augusti 2001, har studerats med avseende på den uppkomna tråglinjen, så kallad ”squall line”, i samband med frontpassagen. Den genererade kraftig och intensiv blixtaktivitet innan själva frontens ankomst västerifrån. Här ovan har enbart meteorologiska effekter på uppkomsten av åska behandlats. Även den lokala mark- och havsytan kan ge upphov till elektriska fenomen, som har betydelse för uppkomsten av blixtar. Därför studerades de elektriska rymdladdningarna i atmosfären och olika effekter beroende på underlagets skrovlighet. De teoretiska studierna visar på en ökning av rymdladdningsdensiteten över områden med skrovligare underlag, som in över land, vid kraftiga konvektiva moln med höga elektriska fält. Lägre rymdladdningsdensitet över havsytor medför att över hav kan det förekomma mycket högre elektriska fältstyrkor än över ojämn mark. Däremot kan höga föremål ute till havs, som master och vindkraftverk, lätt utlösa blixturladdningar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-302888 |
| Date | January 2002 |
| Creators | Andersson, Ulrika |
| Publisher | Uppsala universitet, Luft-, vatten och landskapslära |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för geovetenskaper, 1650-6553 ; 21 |
Page generated in 0.0023 seconds