This thesis contains four empirical studies that examine patterns in family formation in Sweden around the turn of the new millennium. This is an interesting context for the topic because Sweden is often seen as a forerunner in family-demographic change as well as in gender equality and value developments. The empirical studies provide insight into the state of affairs of these developments. In all four studies, event-history analyses are applied to Swedish population register data. Two of the studies focus on first-marriage formation, while the other two focus on first childbearing. Study I reveals that starting from 1998 there was an increase in marriage-formation rates, which was not due to compositional changes in the population. This is in contrast to the common image of Sweden in the forefront of contemporary marriage decline. Study II shows that marriage rates for men and women display clear peaks at exact ages 30, 40, 50, and 60 as well as in the year 2000. The peaks demonstrate that in Sweden, marriage formation is not fully determined by conventional structural factors or individual characteristics. It illustrates that the choice to marry may be taken quite lightly in a context where differences between cohabitation and marriage are relatively small. Study III shows that the transition to parenthood varies across occupational groups. For both men and women, birth rates are positively related to own earnings. Birth rates are also high for those who work in a caring or teaching oriented occupation or in a gender-typical occupation. The findings may reflect differences in the possibility to take on parental responsibilities and they demonstrate the role of gendered behavior. Self-selection processes may also be important. In Study IV, the transition to parenthood for men and women is examined in relation to the sex composition of the workplace. Birth rates increase with the share of employees of the individual’s own sex, net of factors such as own earnings, public or private sector employment, occupation, and industry. This shows the importance of gender and gender structures in the work environment for childbearing behavior. / Denna avhandling består av ett introduktionskapitel och fyra empiriska studier som undersöker mönster i familjebildning i Sverige kring millennieskiftet. Detta är en intressant kontext för ämnet eftersom Sverige ofta ses som en föregångare inom familjedemografisk utveckling och jämställdhets- och värderingsförändringar. I samtliga studier tillämpas livsförloppsanalys på registerdata över befolkningen. De två första studierna fokuserar på förstagångsäktenskap och de andra två på barnafödande. Studie I visar att från 1998 skedde en uppgång av giftermålstalen, som inte berodde på sammansättningsförändringar i befolkningen. Detta står i kontrast till den typiska bilden av Sverige som föregångare i en allmän nedåtgående giftermålstrend. Studie II visar att giftermålstalen för män och kvinnor uppvisar tydliga toppar vid ”jämna” åldrar (30, 40, 50 och 60) samt under år 2000. Topparna åskådliggör att i Sverige formas giftermålsbeslut inte helt av konventionella strukturella faktorer eller individuella egenskaper. Detta kan spegla att i en kontext där skillnaderna mellan samboende och äktenskap är relativt små kan giftermålsbeslut fattas relativt lättvindigt. Studie III visar att benägenheten att skaffa ett första barn varierar mellan yrkesgrupper. För både män och kvinnor är födelsetalen positivt relaterade till inkomster och till arbete inom omsorg och utbildning. Detta återspeglar sannolikt skillnader i möjligheten att försörja en familj och att ta ansvar för omsorg av eventuella barn samt att män och kvinnor troligtvis väljer yrken som passar deras intressen. Benägenheten att skaffa barn är också större för de med könstypiska yrken, vilket indikerar att könsrollssocialisering spelar en central roll. I studie IV undersöks sambandet mellan arbetsplatsens könssammansättning och benägenheten att skaffa ett första barn. För både män och kvinnor är benägenheten att skaffa barn högre ju större andel av kollegorna som tillhör ens eget kön. Detta visar att genus och könsstrukturer i arbetsmiljön kan påverka barnafödandebeslut. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript. Paper 4: Manuscript.</p> / Welfare, Labor-market Status and Family Dynamics / Register-based Research in Nordic Demography
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-116511 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Ohlsson-Wijk, Sofi |
| Publisher | Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, Stockholm : Department of Sociology, Stockholm University |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Dissertation series / Stockholm University Demography Unit, 1404-2304 ; 13 |
Page generated in 0.0026 seconds