<p>Vad krävs för att en person ska anses som ”skäligen misstänkt” och hur påverkar det polisers och åklagares arbete? I följande rapport har vi gjort en granskning av begreppet ”skälig misstanke”, vad det innebär, hur bedömningar av omständigheter runt detta begrepp görs och vilka beslut om tvångsmedel som kan tas därefter. Vi har utgått från litteratur, lagtext samt JO´s avgöranden. För att få en bild av huruvida avsaknaden av en definition av begreppet upplevs som ett problem hos polis och åklagare har vi även hållit några kortare intervjuer. Trots avsaknaden av en klar definition på begreppet uppfattas detta inte som ett problem enligt de vi intervjuat. ”Skälig misstanke” är en av de fyra misstankegraderna som används i processrätten, vilken bl.a. innebär att förundersökningen i detta skede tar en ny inriktning, från att ha varit en spaningsverksamhet eller ingripande så går det nu över till ett utredningsstadium inriktad på en person, detta möjliggör för polis och åklagare att använda sig av tvångsmedel enligt rättegångsbalken. Justitiedepartementet har i en tidigare utredning behandlat frågan om huruvida en definition av begreppet skulle underlätta, men kommit fram till att det inte går att komma närmare en definition samt att det inte är lämpligt att försöka ytterligare precisera begreppet.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:umu-27535 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Larsson, Katarina, Sjölin, Sara |
| Publisher | Umeå University, Basic training programme for Police Officers, Umeå University, Basic training programme for Police Officers |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0016 seconds