<p>Det samhälle vi lever i idag är en föränderlig värld, något som både är positivt och negativt. Till de negativa sidorna hör ett hårdare samhällsklimat med en ny typ av organiserad, grövre brottslighet. Detta fick till följd att justitieminister Beatrice Ask i december 2007 lade fram ett kommittédirektiv där hon ville se en utredning om möjligheten för svensk polis att använda sig av nya provokativa åtgärder. Då vi skall bli poliser och detta var ett relativt okänt område för oss tyckte vi att det var intressant och värt ytterliggare studier. Vi valde att titta på begreppen bevis- och brottsprovokation som utgör två provokativa åtgärder bland flera. Vi ville bland annat se vad som skiljer de två begreppen åt, vilket lagstöd som finns för dessa samt hur åtgärderna används av polisen idag. Vi tittade på lagstöden men märkte ganska snart att sådana egentligen saknas för de här åtgärderna. Istället använder sig rättsväsendet till stor del av rättspraxis för att på ett korrekt sätt använda sig av provokation. NJA-fall visar på hur HD har dömt vid tidigare fall och det finns en röd tråd i domsluten, åtminstone fram till 2007 då HD plötsligt vänder helt om med avseende på straffansvarsfrågan! Intervjuer visar att kunskapen om användandet, och brukandet av de provokativa åtgärderna varierar mellan polismän och myndigheter i Sverige. Vi tror att brottsbekämpningen med de provokativa åtgärderna i form av bevisprovokation skulle effektiviseras med ett tydligt juridiskt lagstöd men att det idag inte finns något behov av att göra brottsprovokation lagligt.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:umu-27585 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Lindmark, Susanna, Persson, Johannes |
| Publisher | Umeå University, Basic training programme for Police Officers, Umeå University, Basic training programme for Police Officers |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0026 seconds