Kallerstaddeponin användes aktivt för deponering av avfall mellan 1950 och 1973. Nedlagda deponier bör dock bedömas med avseende på den risk de utgör för miljö och hälsa. I denna studie, jämfördes nivåerna av zink, nickel, arsenik, koppar, ammoniak, TOT-N och TOC i deponins huvudrecipient, Kallerstadsdiket, med de gränsvärden som fastställts av Havs- och vattenmyndigheten. Därefter uppskattades Kallerstaddeponins direkta bidrag till föroreningsnivån. Slutligen, beräknades spridningsrisken, nämligen den föroreningsbelastning som flödar från Kallerstadsdiket till Stångån, som är en andra recipient. Zink, nickel och koppar visade låga nivåer och låg risk på alla provtagningsstationer. Ammoniak och arsenik visade högre nivåer och en potentiell risk för negativa effekter. Detta innebär att Kallerstadsdikets ytvatten inte klassificeras att uppnå "bra" status, även om den direkta rollen som Kallerstaddeponin spelar är tveksam i detta fall. Beräkningarna tyder på att Kallerstaddeponin tillför arsenik och TOC till föroreningsnivåerna, även om det är i små mängder. Risken för spridning av föroreningar till Stångån uppskattades vara låg. Utspädningsfaktorn uppskattades till att vara 1:320 och de ytterligare föroreningsnivåerna som härstammar från Kallerstadsdiket är låga i förhållande till de uppmätta nivåerna i Stångån. Den aktuella studien har många osäkerheter som huvudsakligen är relaterade till tillgängligheten av data. Det rekommenderas därför att tillämpa en mer fullständig provtagning med lämpliga parametrar (t.ex. pH, DOC, Ca och temperatur) i alla provtagningsstationer. Helst skulle det vara önskvärt med provtagning varje vecka under en period av ett år och sedan åter bedöma risken för att få en mer tillförlitlig uppskattning av deponins bidrag. / Kallerstad landfill was in use between 1950 and 1973. Nonetheless, assessment of closed landfills and their risk to the environment and health is required. Firstly, the levels of zinc, nickel, arsenic, copper, ammonia, TOT-N and TOC in the surface water of the main recipient Kallerstadsdiket, were compared to cut-off levels given by the Swedish Agency for Marine and Water Management. Then, the direct contribution of Kallerstad landfill to the contamination level was estimated. Finally, the contamination load that flows from Kallerstadsdiket to Stångån, which is a second recipient with high natural value, was estimated. Zinc, nickel and copper showed low levels and low risk at all sampling stations. Ammonia and arsenic showed higher levels and a potential risk of adverse effects. As a result, the surface water in Kallerstadsdiket could not be classified to reach ‘good’ status, although the direct role that Kallerstad landfill plays is doubtful. Calculations suggest that Kallerstad landfill does add arsenic and TOC to the contamination levels, although in small amounts. The risk of spread of contaminants to Stångån was estimated to be low. The additional contamination levels stemming from Kallerstadsdiket are lower than the levels measured in Stångån. The dilution factor was estimated to be 1:320. Nevertheless, the current study has many uncertainties that are mainly related to data availability. It is therefore recommended to apply a more complete sampling scheme with the appropriate parameters (e.g., pH, DOC, Ca, and temperature) in all sampling stations. Ideally it would be plausible to sample every week for a period of a year and then reassess the risk, as well as to get a more reliable approximation of the contribution of the landfill itself.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-66831 |
Date | January 2017 |
Creators | Karpestam, Einat |
Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM) |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | English |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds