Bakgrund: Hypertoni är en av de vanligaste orsakerna till att besöka primärvården och en av de viktigaste modifierbara riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom. Livsstilsbehandling är grunden i all behandling av hypertoni. En stor andel av hypertonipatienter är obehandlade eller når ej behandlingsmål. Ett vårdprogram har därför tagits fram för att förbättra omhändertagandet av hypertonipatienter i primärvården. Syfte: Syftet är att undersöka personalens upplevelser och erfarenheter från implementeringen av vårdprogrammet för hypertoni på en vårdcentral. Metod: Studien är en explorativ intervjustudie. Datainsamlingsmetoden var enskilda semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av nio personer som arbetade på Tierps vårdcentral. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanterna var positiva till implementeringen av vårdprogrammet. De upplevde att implementeringen av vårdprogrammet för hypertoni skapade struktur och ökade kvaliteten på vårdcentralen. Vårdprogrammet förkortades och anpassades efter lokala förutsättningarna. Rutinerna dokumenterades i ett kvalitetsdokument. Samtliga yrkesgrupper som berördes av förändringarna fanns representerade i den arbetsgrupp som tog fram de lokala rutinerna, inklusive verksamhetschefen själv. En blodtrycksmottagning öppnades där en specialutbildad sjuksköterska arbetar. På så vis kunde utredning och uppföljning av hypertonipatienterna säkerställas, vilket förmodligen gynnar resurssvaga grupper. Implementeringen ledde till ett mer likriktat arbetssätt över hela verksamheten och medförde att livsstilsarbetet kunde utföras mer strukturerat. Utmaningar med att få patienterna till hälsosamtal kvarstår. Uppföljning planeras till hösten 2013. Slutsats: Informanternas upplevelse var att vårdprogrammet för hypertoni skapade struktur och ökade kvaliteten på vårdcentralen. Framgångsfaktorer var bl.a. att ha alla yrkesgrupper representerade arbetsgruppen, inklusive verksamhetschefen själv. Ett hinder för att implementera vårdprogram var att verksamheten är väldigt stor vilket försvårar att kommunicera ut tydlig information till alla enheter. Tidsbristen ses som ett hinder för att kunna följa upp implementeringsarbetet. / Background: Hypertension is one of the most common reasons for visiting primary care and one of the most important modifiable risk factors for cardiovascular disease. Lifestyle change is the foundation of all treatment of hypertension. Many hypertensive patients are untreated or unsuccessful in reaching treatment goals. Regional guidelines have therefore been developed to improve the care of hypertensive patients in primary care. Purpose: The aim is to study the staff’s experiences of an implementation of regional guidelines for hypertension at a medical centre. Method: The study is an exploratory interview study. Method for data collection was individual semi-structured interviews. The study selection consisted of nine employees at a medical center. The material was analyzed according to qualitative content analysis. Results: The participants were positive to the implementation of the regional guidelines. They experienced that the guidelines created structure and improved the quality at the medical centre. The guidelines were shorted and adjusted to the local settings. They were documented in a quality document. All involved occupational groups were represented in the workgroup the developed the local routines, including the manager of the medical centre. A nurse reception opened especially for blood pressure patients, led by a specially trained nurse. Success factors were to have all the professions represented in the work group, including the manager. Guidelines were shortened and localized with the best of the patient in favor. A nurse led practice was created to ensure that the guidelines are followed. The work resulted in a more consistent way of work and a more standardized way to work with life style. Challenges in making patients come to lifestyle counseling persist. An evaluation of the implementation is planned to take place autumn 2013. Conclusion: They experienced that the guidelines created structure and improved the quality at the medical centre. A success factor was to have all occupational groups represented in the work group, including the manager. An obstacle was that the medical centre is very big which obstruct clear communication. Lack of time was an obstacle for ensuring evaluation.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-202121 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Grauman, Åsa |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds